Delat ledarskap i Underhuset
De bröt upp från hierarkier och långsamma beslutsprocesser och startade ett företag där ägande och ledning delas lika mellan medlemmarna. UNT har besökt Informationsbyrån Underhuset som drivs som ett kooperativt företag.
Underhusets grundare och ägare, Johanna Uddén, Pär Dalheim, Mats Thorburn och Erik Hedman, ville inte skapa hierarkier.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
—Vi pratade med olika företagsrådgivare och fick information om hur man startar ett aktiebolag. Men det kändes inte rätt, säger Mats Thorburn.
—Vi ville ha en demokratisk grund för vårt arbete, säger Johanna Uddén.
Via föreningen kooperativ utveckling Uppsala län (kuul) fick de information om kooperativt företagande, det vill säga företag som ägs av medlemmarna med lika inflytande och delat ledarskap. En form som passade Underhuset perfekt.
Samma förutsättningar
—Vi hade alla samma förutsättningar, alla hade jobbat och hade upparbetade kontakter. Därför kändes det onaturligt att skapa hierarkier mellan oss, säger Mats Thorburn.
Underhuset registrerades som ekonomisk förening, den verksamhetsform som är vanligast för kooperativa företag, i december 2003. Medlemmarna gick in med lika stora insatser i företaget och bestämde sig för att inte utse någon verksamhetschef. I stället har de delat upp verksamheten i olika ansvarsområden som de roterar mellan.
—Vi ville inte att det skulle bli så att man slumpvis hamnade i en viss fålla. Det var viktigt för oss att alla skulle lära sig allt, säger Mats Thorburn.
För den som arbetat i ett "traditionellt" företag kan det delade ledarskapet kanske verka lite flummigt och ostrukturerat. Lite 68-vänster sådär. Möter de aldrig sådana fördomar?
Inga negativa reaktioner
—Vi har inte sett att kunderna reagerat negativt på att Underhuset är ett kooperativt företag, trots att vi valt att verkligen trycka på kooperationstanken, säger Mats Thorburn.
—Men från början visste vi inte hur Underhuset skulle tas emot, kooperativ är fortfarande en ganska okänd företagsform, säger Johanna Uddén.
Underhusets medlemmar tar också ut lika stora löner. Även om en av medlemmarna har lyckats dra in ett miljonkontrakt till företaget. Kan inte det kännas lite orättvist?
—Nej, säger Erik Hedman, troligtvis hade den personen inte dragit in ett miljonkontrakt om den arbetat själv. Vi hjälper ju hela tiden varandra med kontakter och idéer.
Förra året omsatte Underhuset närmare fyra miljoner kronor, men vinsten var liten.
—Det var ett medvetet val, vi satsade på investeringar i stället. Vårt mål är inte att gå med så stor vinst som möjligt. Målet är att få företagets kompetens att växa. Och att vi växer som personer, säger Pär Dalhielm.
Så jobbar vi med nyheter