Närmare varannan person, 46 procent, ställer sig positiv till friskolor. Men var tredje är alltså emot, och var femte svarade vet ej på frågan ”Är du för eller emot friskolor?”. Sammanlagt har 576 personer bosatta i Uppsala kommun deltagit i undersökningen som utförts av opinionsföretaget Novus på uppdrag av UNT.
– Det här är uppenbarligen en fråga som splittrar. Det finns en tydlig grupp för men också en tydlig grupp emot. Friskolor är numera ett etablerat fenomen i samhället, men diskussionen kring dem fortsätter, säger Arne Modig som är opinionsanalytiker på Novus opinion.
Att var tredje person inte gillar friskolor är inget som Cecilia Forss (M), kommunalråd med ansvar för skolfrågor och en av de mest ivriga förespråkarna för friskolor, blir särskilt förvånad över.
– Nej, man måste komma ihåg att det finns politiska opinioner emot friskolor, de här siffrorna stämmer relativt väl med de opinionsyttringar som partierna ger uttryck för.
Att hon själv är en sådan anhängare av friskolor är främst för att de erbjuder nya alternativ för föräldrar och elever.
– De alternativa pedagogiska formerna kom tack vare friskolorna. Konkurrensen gör dessutom att alla skolor måste tänka efter och göra bättre ifrån sig.
I andra änden av åsiktsskalan finns Knut Lindelöf, tidigare skolledare i Uppsala kommun som debatterat skolfrågor mycket. Han anser att inte bara friskolereformen utan även det fria skolvalet är ett svek mot tanken om en likvärdig skola.
– Både socialt och samhälleligt är det en nackdel med fritt val, för man går miste om den sociala blandning som var en av idéerna med grundskolereformen. Barn väljer ju egentligen inte skola. Det är ofta deras föräldrar som väljer bort dem som de inte vill att barnen ska vara med.
Men gör inte konkurrensen skolorna bättre?
– Vissa skolor är naturligtvis bättre, men det gör bara att bildningsklyftorna blir ännu större i samhället. Ur nationalekonomiskt perspektiv är detta säkert en katastrof eftersom stora begåvningar ofta har hittats där man inte väntat sig finna dem.