Delad forskarutbildning i framtiden
I framtiden kan den svenska forskarutbildningen behöva delas upp, så att det blir en utbildning för blivande forskare och en annan för dem som siktar på höga poster inom näringsliv och förvaltning.
Det sade professor Bengt Gustafsson från Uppsala universitet när Högskoleverket ordnade en konferens om framtidens forskarutbildning i Stockholm.
När regeringen satte som mål att fördubbla forskarutbildningen, tror Bengt Gustafsson inte att man ville ha fram dubbelt så många forskare. I så fall borde satsningen ha följts upp med kraftigt ökade forskningsanslag.
Inget svårt val för studenterna
Nej, avsikten var säkert att de flesta nya doktorer skulle ut i näringsliv och förvaltning. Frågan är om forskarutbildning är den lämpligaste träningen för sådana arbeten. Bengt Gustafsson anser att svaret är nej.
Det enda raka enligt hans mening är att renodla framtidens forskarutbildning så att vi har en gren som utbildar forskare och en annan som utbildar folk för högre tjänster inom näringsliv och förvaltning.
Kanske den senare grenen kan vara en mastersutbildning typ London School of Economics? Själv trodde han inte det skulle vara särskilt svårt för studenterna att välja vilken bana de satsar på.
Forskarutbildningsutredningen ska vara klar först under våren. Vid konferensen diskuterade man tankar, som utredningen fört fram, att anpassa den svenska forskarutbildningen till övriga Europa. Det skulle innebära tre års grundutbildning, två års påbyggnad och tre års forskarutbildning.
Kvaliteten skulle sänkas
Redan innan något förslag lagts fram har många sagt bestämt nej till att korta ned den svenska forskarutbildningen från fyra till tre år, bland dem Uppsala studentkår. En sådan förkortning skulle enligt kåren ge sänkt kvalitet och sätta ännu större stress på doktoranderna.
Professor Christina Moberg från KTH i Stockholm undrade varför vi ska anpassa oss till mer mediokra universitet när vi borde ta efter USA som har de bästa universiteten och en forskarutbildning som är sex år?
Doktoranden Johan Söderström från Uppsala universitet undrade vem som ska bekosta de två magisteråren efter grundexamen, innan studenten kan söka till den nya forskarutbildningen. Ska studenterna leva på studielån då?
Liksom andra doktorander på konferensen tyckte han att tre år är alldeles för kort tid, även om man har betat av en del kurser genom en magisterexamen.
Så jobbar vi med nyheter