Debatt om Livsmedelsverkets kostråd
Hur tjock blir man av potatis egentligen? Kritikerna menar att Livsmedelsverkets rekommendationer om kolhydrater har gjort folk feta. Under onsdagen ordnar Livsmedelsverket en öppen hearing i Uppsala där kritikerna kommer att vara på plats.
Livsmedelsverket har under den senaste tiden utsatts för hård kritik. En del forskare och läkare har uppmanat regeringen att frånta Livsmedelsverket rätten att utfärda kostråd till allmänheten. De menar att dagens kostråd är boven bakom den ökade förekomsten av övervikt, fetma och diabetes i samhället. Att så skulle vara fallet finns dock inte belägg för i studier som skulle visa att personer som följer kostråden skulle vara fetare än personer som struntar i dem. I stället för dagens kostrekommeendationer förespråkar kritikerna en fettrik, kolhydratfattig kostmodell som vägen till både lägre vikt och minskad sjuklighet.
Även om debatten i media inte är den främsta anledningen till att man håller denna hearing tycker Annica Sohlström att det känns extra rätt just nu att bjuda in utomstående gäster för att diskutera erfarenheterna av de nuvarande rekommendationerna.
- Kritikerna framför en misstanke om att det inte går rätt till när vi arbetar fram kostråden. Som svar på det kan vi bli bättre på att beskriva vårt arbetssätt, säger Annica Sohlström.
Samtidigt hoppas Annica Sohlström på att det ska bli en bra diskussion under dagen. Hon tycker också att kritiken är viktig för utvecklingen av kostråden.
- Det är såklart roligt att folk är så engagerade i de här frågorna.
Bråket om de svenska kostrekommendationerna handlar bland annat om vilken roll fett och kolhydrater ska spela i maten.
Av det totala energintaget bör mellan 25 och 35 procent komma från fett, drygt 50 procent från kolhydrater och mellan 10 och 20 från proteiner, enligt gällande kostrekommendationer.
Helt fel, säger kritikerna. Enligt dem leder en så hög andel kolhydrater i maten till snabba svängningar i socker- och insulinhalterna i blodet, som i sin tur skapar ett sug efter att äta ännu mer kolhydratrik föda.
Enligt kritikerna är dagens kostråd dåligt vetenskapligt underbyggda. Samtidigt hänvisar de ofta till egna personliga erfarenheter och inte regelrätta vetenskapliga studier när de förespråkar sina egen kostmodeller.
Åke Spross
Av det totala energintaget bör mellan 25 och 35 procent komma från fett, drygt 50 procent från kolhydrater och mellan 10 och 20 från proteiner, enligt gällande kostrekommendationer.
Helt fel, säger kritikerna. Enligt dem leder en så hög andel kolhydrater i maten till snabba svängningar i socker- och insulinhalterna i blodet, som i sin tur skapar ett sug efter att äta ännu mer kolhydratrik föda.
Enligt kritikerna är dagens kostråd dåligt vetenskapligt underbyggda. Samtidigt hänvisar de ofta till egna personliga erfarenheter och inte regelrätta vetenskapliga studier när de förespråkar sina egen kostmodeller.
Åke Spross
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!