Längs spårvägens sträckning pågår olika förberedelser, bland annat ledningsflyttar.
Uppsalas styre (S, V, MP) har ett tydligt mål: 2029 ska spårvagnarna rulla genom stan. Förberedelserna är i full gång redan nu. Kommunen har börjat gräva upp gator och regionen har skrivit avtal med företaget Transitio om att börja upphandla spårvagnar.
Men från oppositionen i kommunen är motståndet fortfarande kompakt.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet demokraterna är emot spårväg och vill hellre satsa på en annan teknik, kapacitetsstarka BRT-bussar. Partierna har lovat riva upp planerna om de vinner valet 2026. Men är det för sent?
Redan nu har kommunen betalat 265 miljoner kronor för planering, konsultutredningar och förberedelser av spårvägen.
Har planerna kommit för långt för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att stoppa dem?
– Vår övertygelse är att the point of no return inte kommer att uppstå före nästa val i alla fall. Men det blir väldigt jobbigt om regionen skriver på något långtidsavtal på miljardbelopp för hyra av spårvagnarna, eller om man lagt spår i gatan, säger Stefan Hanna (UP).
Att kommunen redan nu börjat bredda gator och flytta ledningar är inget problem, enligt honom.
– Nej det skulle ha behövt göras ändå. Vi föredrar långa bussar istället för spårväg och de måste också ha egna körfält.
Men om entreprenören bygger depån då, på den östra sidan av ån?
– I en depå kan man även parkera bussar, säger Stefan Hanna.
Stefan Hanna vill stoppa planerna på spårväg, men ser ett problem med det om spåren ligger i gatan.
Nästa mandatperiod börjar i januari 2027. Enligt den plan som finns kan bygget av spåren redan vara igång vid det laget. Men det tror inte oppositionsledaren Therez Almerfors (M) på – tidsplanen är för optimistisk, anser hon.
– Innan detaljplanerna är antagna och tillståndsansökan för bron är klar finns alla möjligheter att stoppa spårvägen. Men faller domen till styrets favör och de börjar lägga spår, måste nästa styre vara rimligt och se hur mycket pengar som lagts ner.
Finns någon ekonomisk gräns när det inte är rimligt att dra i handbromsen längre?
– Jag kan inte säga en siffergräns, det vore oseriöst. Jag tänker att det bästa är stoppa så fort som möjligt.
Säg att det blir ett maktskifte efter valet, vad händer då?
– Först måste vi landa och ta fram detaljplaner för hur Uppsala ska byggas ut. Det är helt fel att först rita upp en sträcka och säga att här ska vi dra fram spårväg och sedan panga på med bostäder längs den sträckan för att motivera spårvägen, säger Almerfors.
Therez Almerfors (M) är en av de politiker som vill stoppa spårvägen. Men går det ens?
Före detta SD-ledaren Kent Kumpula tror att slutnotan för kommunens del kommer att bli betydligt högre än de 4,5 miljarder som finns i dagens kalkyl. Projektet är värt att stoppa, trots att en hel del investeringar kommer att vara förgäves, tycker han.
– Men BRT kan dra nytta av en del förarbeten. I slutändan, visst, vi förlorar statsbidraget men jag tror att även utan bidraget blir BRT billigare för Uppsalaborna.
Men visst finns det en gräns, medger han.
– Ju längre fram man kommer mot att lägga räls...då kommer ingen förespråka att bryta upp den, det vore hål i huvudet.
Före detta gruppledaren Kent Kumpula (SD) menar att man får ta en förlust för att stoppa bygget.
Kristdemokraterna kommer att driva motståndet ända fram till valet, slår Jonas Segersam (KD) fast.
– Problemet är att det fortfarande finns ett stort motstånd bland medborgarna, för att styret inte tagit sig tid att förankra planerna hos Uppsalaborna. Därför tycker jag att man behöver lägga hela projektet på is och ta det en vända till, säger han.
Som parti var KD för spårväg fram till 2020, när de ändrade sig. I dag ser de helst BRT i stället och anser att den bästa idén är att bygga breda vägar och förbereda för en utbyggd kollektivtrafik, men inte bygga någon spårväg just nu.
Jonas Segersam (KD) anser att det bästa vore att lägga hela projektet på is och ta det en vända till.
Även Ehsan Nasari (C) tycker att gränsen går när rälsen ligger i marken. Då får man acceptera faktum, menar han.
– Men mycket kan hända med detaljplanerna som inte är godkända ännu.
Centerpartiet tycker att en del av planerna ska bromsas upp för att vänta in en ökad efterfrågan på bostäder i Sydöstra staden. Dessutom vill han lyfta en helt annan vägsträcka.
– Vi planerar hellre för kapacitetsstark kollektivtrafik norrut mot Gränby där vi redan i dag har en svår trafiksituation.
Ehsan Nasari (C) vill skjuta upp bron vid Ultuna och satsa på kollektivtrafiken ut mot Gränby.
Men frågar man de partier som är för spårvägen, är "point of no return" redan passerad.
– När avtalet med entreprenören som ska bygga spårvägen är påskrivet så kan vi inte backa. Företag måste kunna lita på ingångna avtal. I regionen är det ju dessutom den gamla alliansen, M, C och L, som driver på frågan, så kom igen, det är dags att förverkliga demokratiska beslut, säger Jennie Claesson (L).
Liberalerna, som direkt efter valet 2022 lovade att stoppa planerna tillsammans med alliansen, svängde sommaren 2023. Då ingick de ett avtal med styret (S, V och MP) för att bygga spårvägen. Avtalet är långsiktigt och ska gälla i minst 10 år, har L lovat.
Erik Pelling (S) och Jennie Claesson (L) gick ihop om att bygga spårväg i Uppsala.
Att stoppa projektet när man redan dragit igång ledningsflyttarna vore oansvarigt, tycker Linda Eskilsson (MP).
– Inte minst är det en näringslivsfråga. Hur ska företag kunna lita på kommunen om vi först ger dem uppdraget och sedan bara drar tillbaka allt?
Erik Pelling (S) kan rentav nämna ett exakt årtal.
– Rent juridiskt och moraliskt så passerades point of no return redan 2018 när kommunen fick 900 miljoner till Ultunalänken, säger han.
Erik Pelling lyfter stödet från staten på totalt 3,1 miljarder som historiskt, ingen annan kommun har fått så mycket pengar.
– Det kan vi inte bara kasta i papperskorgen, det blir ju inte billigare att börja om på ruta ett.
Styret menar att det bara är att köra på nu. Point of no return för spårvägen har passerats, enligt Erik Pelling (S), Tobias Smedberg (V), Linda Eskilsson (MP)
Ni får kritik för att ni startat flera projekt innan detaljplaner vunnit laga kraft. Vad säger du om det?
– Vi bryter inte mot någon lag, vi får börja bygga så länge vi inte lägger spår i vägen. Man måste göra saker successivt, inte sitta och vänta på att allt är klart innan man börjar, det blir ett vansinnigt slöseri med tid och pengar, säger Erik Pelling.
Han får medhåll av Tobias Smedberg (V), som menar att spårvägen är det ekonomiskt mest smarta alternativet på lång sikt.
– Vi kommer att ha en stark befolkningsutveckling jämfört med andra kommuner, men kanske inte lika tidigt som man tidigare trott. Vi måste kunna transportera människor i Uppsala, och vi vet att utan spårväg måste vi lägga mycket mer pengar på andra lösningar.
– Det vore dumt att bygga ett kollektivtrafiksystem först och sedan riva upp det för att bygga ett större, säger Tobias Smedberg.