Under november startar en ny amningsutbildning för vĂ„rdpersonalen pĂ„ Akademiska sjukhuset. Den kommer att fortsĂ€tta under nĂ€sta Ă„r. All vĂ„rdpersonal â inom Region Uppsala som arbetar med graviditet, förlossning och bebisar â ska gĂ„ kursen.
â Alla förĂ€ldrar ska hĂ€danefter fĂ„ samma information om amning oavsett om de besöker BVC, BB eller MVC. Vi vet att det inte alltid har varit sĂ„; ibland har informationen varit olika frĂ„n olika led i vĂ„rdkedjan och det skapar förvirring. Det har kvinnor framfört som kritik till oss, sĂ€ger Hanna WaernĂ©r, tf bitrĂ€dande verksamhetschef kvinnosjukvĂ„rden, Akademiska sjukhuset.
Bakgrunden till satsningen Àr att allt fÀrre mammor ammar under babyns sex första mÄnader. Endast 13,7 procent av mammor ammar helt i sex mÄnader. Siffrorna har sjunkit dramatiskt under 2000-talet. à r 1996 ammade 40 procent av de nyblivna mammorna under bebisens första halvÄr. Samtidigt Àr det 97 procent av de gravida kvinnorna som uttrycker att de vill amma, och majoriteten av dem vill göra det i sex mÄnader.
NÄgonstans pÄ vÀgen försvinner alltsÄ den ambitionen.
Har amning blivit omodernt?
â Nej, det tror jag inte. Trenden Ă€r tydlig att amningen har gĂ„tt ner men mĂ„nga faktorer kan spela in. En orsak Ă€r att kunskapen om hur spĂ€dbarn fungerar Ă€r för dĂ„lig, sĂ€ger Paola Oras, barnmorska och doktorand, Uppsala universitet.
Hon, som ska forska pĂ„ utbildningssatsningen, pekar pĂ„ att felaktiga förestĂ€llningar och myter om spĂ€dbarn och amning lever kvar fast de saknar vetenskapligt grund. Till exempel spreds under större delen av 1900-talet ett rön om reglerad amning. Det uppstod pĂ„ en internationell konferens i Bryssel 1907, Mjölkdroppekonferensen. DĂ„ röstade lĂ€kare för att kvinnor skulle amma var fjĂ€rde timme med ett lĂ€ngre uppehĂ„ll pĂ„ natten efter bestĂ€mda klockslag nĂ€mligen klockan 06, 10, 14, 18 och 22. PĂ„ 1980-talet mjukades detta upp och i dag vet vi att det Ă€r fel â bebisen bör sjĂ€lv fĂ„ styra hur ofta den ska amma. Har den Ă€tit för en kvart sedan men Ă€r hungrig igen bör den ocksĂ„ fĂ„ Ă€ta igen.
â Det finns ocksĂ„ kommersiella krafter som via reklam ger en felaktig bild. Just nu finns en nappflaska som marknadsförs som amningsvĂ€nlig. Den köps in av sjukhus, trots att vi borde avrĂ„da, dĂ„ vi vet att för amningens skull Ă€r det bĂ€st att undvika bĂ„de nappflaskor och nappar, sĂ€ger Eva-Lotta Funkquist, barnmorska och forskare, Uppsala universitet.
Att förÀldrar ibland fÄtt olika information om amning kan ocksÄ bero pÄ att man inom vÄrden förlitat sig för mycket pÄ personalens, som ofta Àr kvinnor, egna erfarenheter.
â Amning Ă€r ett kĂ€nsligt omrĂ„de. Vi mĂ„ste alltid vara lyhörda och tĂ€nka pĂ„ att det som fungerar för mĂ„nga, inte fungerar för alla, sĂ€ger Paola Oras.
Ingen mamma ska kÀnna sig tvingad att amma; en del mammor vill inte amma. Tanken Àr att förÀldrarna ska fÄ tillrÀckligt med kunskap om amning för att kunna lita pÄ sin förmÄga och Àven fÄ hjÀlp med det praktiska om nÄgot amningsproblem har uppstÄtt.
â Samtidigt som amningen gĂ„r ner i Sverige, gĂ„r den upp i mĂ„nga andra lĂ€nder. Det Ă€r vĂ€ldigt synd för amning Ă€r bra pĂ„ sĂ„ mĂ„nga sĂ€tt. Att amma har verkligen hur mĂ„nga fördelar som helst, bĂ„de för barnets hĂ€lsa och Ă€ven för mammans, sĂ€ger Eva-Lotta Funkquist.