De vill inte vara kriminella
I början målade Mattias graffiti för kicken, risken att åka fast. Nu målar han och Erik för konstens skull på den lagliga väggen i Märsta.
- Alla tolkar graffiti olika. För vissa handlar det om att "bomba" pendeltågen, för mig är det skönheten att måla, berättar Mattias.
Han går på gymnasiet och har målat graffiti i över ett år. Det började med att han testade för att kompisar gjorde det.
- Jag gjorde det bara för kicken.
I dag är det annorlunda.
- Det hände att man satt hemma och undrade vad fan man höll på med. Man riskerar jättemycket ... Mina föräldrar skulle må så dåligt.
- Man kan få skulder för resten av livet, säger Erik.
Han är lite yngre och började för att hans storebror målade. Först ville han nå ut med ett budskap, men nu handlar det bara om att måla. Sedan den lagliga väggen kom vill han inte måla någon annanstans.
- Om jag frågar någon om vi ska måla menar jag alltid på graffitiväggen, berättar han.
De tycker att kommunen borde tänka på hur mycket pengar de tjänar med den lagliga väggen.
- För varje piece sparar de pengar, de behöver ju inte sanera nån annanstans, säger Mattias.
Bosse Andersson (c), ordförande för kultur- och fritidsnämnden i Sigtuna kommun, är glad över väggen.
- Om de säger till andra att "här kan vi måla" har vi chansen att hitta dem som inte är intresserade av att måla lagligt, säger han.
Rolf Jangbratt (m) är med i samma nämnd, men inte lika glad.
- Jag förstår att det finns fina ungdomar som kommer att sköta det här. Men forskning visar att graffitiväggar gör att klottret sprider sig över resten av samhället.
Bosse Andersson har aldrig sett bevis på det.
Jörgen Karlsson är närpolischef för norrort och blev förvånad när han fick höra att det finns en laglig graffitivägg i Märsta. Förut var det vanligare med lagliga väggar, men de försvann eftersom det inte funkade så bra, enligt honom.
- Vi har rätt att plocka av folk allt som kan användas i brottsligt klottersammanhang, berättar han.
Med lagliga väggar blir det nästan omöjligt för polisen att veta vilka som tänker klottra olagligt och vilka som vill måla lagligt.
Jörgen Karlsson säger att många som klottrar börjar begå andra brott.
- Varför ska vi uppmuntra kriminalitet? undrar Rolf Jangbratt. Det slås sönder massa busskurer, ska vi då bygga några som man får träna på?
Innan väggen fanns tränade Erik och Mattias mitt ute i skogen på platser ingen såg eller sanerade. Där "får" man måla över, "spitta", andras verk, men aldrig längs till exempel pendeltågslinjerna, enligt deras egna regler.
- Oj, om någon spittar någon annans piece, då blir det beef. Bråk, alltså. Den som blev övermålad målar över den andra och så vidare. Det kan bli värre också, säger Erik.
- Det är väldigt olika från person till person, jag skulle inte reagera så, berättar Mattias.
Emma Simu är en av de fritidsledare i Märsta som har kämpat för väggen. Hon har kontakt med killar som har bildat en studiecirkel om graffiti i samband med den lagliga väggen.
Tillsammans har de satt upp regler. Bland annat att det är okej att måla över andras verk, att allt ska fotograferas så att alla kan få se och att väggen försvinner om man målar på en olaglig plats.
Rolf Jangbratt och Bosse Andersson har olika syner på graffiti. Rolf Jangbratt tycker att graffiti och klotter är samma "elände". Bosse Andersson håller inte med.
- Det är viktigt att skilja på klotter och graffiti. Klotter är när man bara sätter sina tags överallt, samt av föreningar som bara vågar sprida sitt budskap via klotter. Det är bedrövligt med klotter.
Emma Simu berättar om när den första riktigt stora målningen växte fram på invigningen.
- Vuxna kom och kollade och blev jätteimponerade. Det var som om de tänkte: "Kan man göra något så snyggt med sprejburkar?"
Jörgen Karlsson ser också skillnad på klotter och graffiti.
- Jag är inte emot graffiti. Det skulle vara okej om man hade en lärare med anmälda elever och att sprejburkarna inte får lämna området, säger han.
Mattias och Erik fick genom studiecirkeln ett uppdrag att göra en väggmålning.
- Vi fick göra vad vi ville, så länge det stod "Pavven" någonstans, berättar Erik.
- Det var riktigt kul. Och burkarna var gratis! säger Mattias.
Erik nickar och ler stort.
- Ja, det var verkligen roligt. De ville liksom att vi skulle måla. Samtidigt var det nervöst, vi ville verkligen att de skulle tycka det var fint.
Graffitins egna uttryck
Tag: Graffitimålarens smeknamn.
Piece: En målning gjord med sprejburkar.
Spitta: Att måla över någon annans piece.
Bomba: Att skriva sin tag många gånger på ungefär samma ställe.
Beef: Bråk om någon till exempel förstör ens målning.
Blir det mer klotter?
Brottsförebyggande rådet kontaktade kommuner och stadsdelar som hade haft lagliga väggar eller graffitiskolor. Enligt BRÅ kan man inte säga att olaglig graffiti alltid ökar på grund av lagliga väggar, endast en kommun sa att det blivit sämre. Däremot kan man inte säga att det alltid minskar, oftast sa de att de inte visste.
Källa: Klotterförebyggande åtgärder - En idéskrift om att tänka parallellt, Solveig Hollari, BRÅ.
Tag: Graffitimålarens smeknamn.
Piece: En målning gjord med sprejburkar.
Spitta: Att måla över någon annans piece.
Bomba: Att skriva sin tag många gånger på ungefär samma ställe.
Beef: Bråk om någon till exempel förstör ens målning.
Blir det mer klotter?
Brottsförebyggande rådet kontaktade kommuner och stadsdelar som hade haft lagliga väggar eller graffitiskolor. Enligt BRÅ kan man inte säga att olaglig graffiti alltid ökar på grund av lagliga väggar, endast en kommun sa att det blivit sämre. Däremot kan man inte säga att det alltid minskar, oftast sa de att de inte visste.
Källa: Klotterförebyggande åtgärder - En idéskrift om att tänka parallellt, Solveig Hollari, BRÅ.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!