Videon är inte längre tillgänglig
– Vi vill att någon behörig person går igenom det här och ser att allt har gått rätt till. Historien med Göran Lindberg kommer att förfölja oss i Uppsala en lång tid, och vi behöver det här för att få ro, säger Elsie Ländin (m), ledamot i polisstyrelsen i Uppsala.
Tillsammans med ledamoten Staffan Yngve (s) har hon i uppdrag i styrelsen att granska polisbrott. De båda vill nu ha en granskning av hela Lindbergutredningen på samma sätt som Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren gick igenom Knutbyutredningen för två år sedan, och tidigare bland annat Malexanderutredningen.
Den tidigaste händelse som finns med i åtalet mot Göran Lindberg är daterad i oktober 2006. Då ska han ha ägnat sig åt koppleri, och tagit betalt för att en man har haft sex med en kvinna i Rotebro.
Ett drygt halvår tidigare avtackades Göran Lindberg med en ceremoni i Uppsala. Frågan många ställer sig är om Göran Lindberg plötsligt började ägna sig sexbrott när han hade slutat i Uppsala, eller om det beteendet fanns tidigare. Enligt åklagaren Håkan Roswall har två kvinnor berättat att de har haft Göran Lindberg som sexkund under hans tid som länspolismästare. Men de sexköpen har inte utretts vidare, eftersom ligger så långt tillbaka i tiden att brotten i sådana fall är preskriberade.
En granskning kan både lägga fakta på bordet och ge kunskap inför framtida polisutredningar, menar de. Staffan Yngve använder begreppet ”sanningskommission”.
– Det vore rimligt att låta en juridiskt kunnig person, en domare eller en länspolismästare kanske, gå igenom hela polisutredningen. Det här är ett så extremt fall.
– Han var här i Uppsala länge. Det är inte bra för våra poliser, och inte bra för oss, om det finns något som hemlighålls, säger Elsie Ländin.
Hos Rikspolisstyrelsen säger man till UNT att frågan om en granskning är för tidigt väckt, och i vart fall inte diskuterad hos Rikspolisstyrelsen än.
När domen meddelas på fredagsförmiddagen är det antagligen bara ett steg i den juridiska processen, i alla fall om domen överklagas till hovrätten. Om det i slutänden blir en fängelsedom blir det ett ovanligt fall för kriminalvården att hantera, när en högt uppsatt chef inom rättsväsendet ska placeras på en anstalt.
– Vi har inga speciella rutiner för den här typen av fångar, som varit så högt uppsatta inom rättsväsendet. Men det är en behovsaspekt som vi måste beakta, säger Martin Gillå, enhetschef på kriminalvårdens placeringsenhet.
Samtidigt skulle ärendet vara ett av alla andra, menar Martin Gillå.
– Vi handlägger 14 000 placeringar varje år. Vi möter många typer av livsöden, det här är ett av dem.