De vill ge barnen i Gottsunda bättre tänder

Tandhälsan hos Gottsundaborna är sämre än hos länsinvånarna som helhet, även de små barnens. I två år har Folktandvården satsat för att ändra det. En utvärdering indikerar att de lyckats.

Material.  Zeinab Keikhwa, tandsköterska, och Farah Halawi, tandhygienist på Folktandvården i Gottsunda tycker att de hittat ett sätt att nå föräldrar på ett bättre sätt med information om vikten av god munhygien, redan när barnen är små. Det är inte ointresse hos föräldrarna som är problemet, menar de, utan okunskap.

Material. Zeinab Keikhwa, tandsköterska, och Farah Halawi, tandhygienist på Folktandvården i Gottsunda tycker att de hittat ett sätt att nå föräldrar på ett bättre sätt med information om vikten av god munhygien, redan när barnen är små. Det är inte ointresse hos föräldrarna som är problemet, menar de, utan okunskap.

Foto: Niklas Skeri

Uppsala2017-11-02 07:00

Siffrorna talar sitt tydliga språk; det finns en obalans i munhälsa mellan Gottsunda och Uppsala län som helhet. Karies är vanligare bland Gottsundabarnen, och en större andel bedöms ha risk eller förhöjd risk för försämrad tandhälsa. Även inom Gottsunda finns mönster som visar att barn på vissa adresser har eller löper högre risk för försämrad tandhälsa. 2014 bodde sex av sju femåringar som fick ta bort tänder i dessa områden.

Ytterligare ett mått är att andelen familjer som inte dök upp efter kallelsen till samtalet vid barnets tvåårsdag var betydligt högre i Gottsunda än i länet. Nästan var tredje uteblev från sin tid.

Det här bestämde sig Folktandvården i Gottsunda för att ändra på.

Tandsköterskan Zeinab Keikhwa och tandhygienisten Farah Halawi tar emot i ett mottagningsrum med barnleksaker och en djurmönstrad ljustavla på väggen.

– Jag brukar tända tavlan när de kommer och säga att nu vaknar djuren, och så släcker jag när vi är klara och säger att nu säger de hej då, berättar Zeinab Keikhawa.

Ofta möter de småbarnsföräldrar som inte vet så mycket om munhälsa och vad dåligt borstade tänder eller riskfylld kost redan i små år kan ge för problem längre fram. I projektet de är med i tillsammans med tandläkare arbetar de främst med tydlig information.

– Vi har alltid pratad om vanor kring borstning och kost med föräldrar. Men nu pratar vi längre och jobbar mer utvecklat. Exempelvis använder vi bilder, säger Farah Halawi.

I området har mången invandrarbakgrund, och språket kan vara en barriär. Både Zeinab Keikhwa och Farah Halawi talar arabiska, vilket kan vara till stor hjälp, men de kan också ta in tolk. Men just bildspel har visat sig vara en framgångsmedicin.

Att munhälsan är sämre redan hos småbarn beror inte på ointresse hos föräldrarna, utan okunskap. Det är därför satsningen handlar mycket att informera tydligare.

– Många tänker att det bara handlar om mjölktänder som barnen tappar. Men barnet får ju besvär och obehag om de får hål även i en mjölktand, och tappar de den för tidigt så påverkas bettet och risken för tandställning ökar. Man vet också att risken för karies senare i livet ökar om man har karies som liten, säger Farah Halawi

Men för att alls kunna informera måste familjerna komma när de kallas till tvåårssamtalet. Nu för tiden kallas alla via telefon i stället för med brev och sms.

– När man talas vid blir det som ett slags avtal, säger Zeinab Keikhwa.

På alla - oavsett bakgrund - som bor i de Gottsundaområden där statistiken visar att tandhälsan är sämre, görs en särskild riskbedömning. Den avgör i sin tur hur täta besöken ska vara fram till den ordinarie treårskontrollen.

Föräldrarnas reaktion har varit positiv.

– De är väldigt tacksamma. Många nyanländas erfarenhet av tandvård är att det är en akutåtgärd. Nu upplever man sig omhändertagen, säger Farah Halawi.

Region Uppsala har gjort en första utvärdering av satsningen, som även omfattat besök på förskolor och öppna förskolor. Det är för tidigt för att kunna se om kariesproblemen minskat, men det finns positiva tecken. Exempelvis är det betydligt färre som inte dyker upp till tvåårsbesöket, och många har också ändrat vanor efter första samtalet.

– Vi är nöjda med vad vi åstadkommit på den här korta tiden och vi kommer att fortsätta med det här arbetssättet. Även om vi ännu inte kan se att karies minskat ser vi att munhälsan förbättrats, säger Farah Halawi.

Sociala förhållanden påverkar tandhälsan

Socialstyrelsens rapport "Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga" från 2013 visar att föräldrarnas sociala förhållanden har betydelse för barn och unga både när det gäller att komma - eller inte komma - till tandvården och när det gäller att få karies.

De starkaste riskfaktorerna bland barn och unga för att få karies är att ha invandrade föräldrar från länder utanför Norden och Västeuropa, att familjen får ekonomiskt bistånd, att föräldrarna har högst grundskoleutbildning, och att föräldrarna är unga och själva har dålig tandhälsa. Försök med tandborstinstruktion och hälsoinformation till småbarnsföräldrar har visat på goda resultat och minskad kariesförekomst, bland annat i Malmö.

I Gottsunda bedömdes 12 procent av 5-åringarna år 2014 vara högriskbarn, medan 15 procent bedömdes ha förhöjd risk. Resterande 73 procent bedömdes som friska. I hela länet var andelarna 6, 10 respektive 84 procent.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!