Styrelsen i bostadsrättsföreningen HSB Stråken i Gottsunda har fått nog. Nu sätter de upp kameror i soprummen för att få bukt med problemet att boende lämnar grovsopor där.
Problemet har funnits i många år och styrelsen har gått ut med information till de boende om vilka regler som gäller, men ingen förbättring har skett.
– Det kostar föreningen massor av pengar att anlita entreprenörer som får åka i väg med grovsoporna. Nu sätter vi upp kameror för att upptäcka dem som slänger grovsopor, de som slänger rätt bryr vi oss inte om, säger föreningens ordförande Yngve Näslund.
Några dagar innan kameror monterades i ett av de tre soprummen fick medlemmarna i HSB Stråken hem en kvartalsrapport. Där stod det att styrelsen hade beslutat att sätta upp kameror i soprummen. Föreningsmedlemmen Ewa Forsberg är upprörd över beslutet.
– Styrelsen sätter upp övervakningskameror utan att prata med oss boende. Jag förstår att det är ett problem att folk slänger grovsopor, men jag vill inte bli bevakad i mitt eget bostadsområde, det är kränkande, säger hon.
Ewa Forsberg menar att problemet skulle kunna lösas med andra metoder, som att några gånger per år ställa ut containrar där de boende kan slänga sina grovsopor.
– De ställde ut containrar för flera år sedan och då slängdes massor av grovsopor där i, säger hon.
När UNT är på plats vid ett av soprummen ska föreningsmedlemmen Gösta Alarik just slänga sopor. Till skillnad från Ewa bryr han sig inte nämnvärt om den rörelsebaserade webbkameran uppe i ett hörn av taket.
– Jag brukar heja på kameran när jag går in. Vad är alternativet till kameror? Det här är ett sätt att fånga in dem som lämnar grovsopor, säger han.
Det krävs inget särskilt tillstånd för att sätta upp kameror i soprum, eftersom det är en plats dit allmänheten inte har tillträde. Men kameror får endast förekomma när alla andra åtgärder för att komma till rätta med problemet har genomförts utan resultat. När det gäller bostadsrättsföreningar anser tillsynsmyndigheten Datainspektionen att beslutet om att sätta upp kameror bör vara förankrat hos föreningens medlemmar. Därför bör ett sådant beslut tas på en föreningsstämma.
Men styrelsen i HSB Stråken tog beslutet själva.
– Vi tyckte inte att vi behövde sätta in en extra föreningsstämma för att ta det här beslutet. Jag har pratat med många medlemmar som har ställt sig positiva till att sätta upp kameror i soprummen, det är bara någon enstaka som har klagat, säger Yngve Näslund.
Juristen Nicklas Hjertonsson på Datainspektionen menar att det kan finnas anledning att ifrågasätta hur BRF Stråkens styrelse har hanterat frågan om kameraövervakning.
– Det kan vara en fördel att fatta ett sådant här beslut på en föreningsstämma, annars finns risken att man inte har gjort en korrekt avvägning mellan övervakningsintresset och integritetsintresset, säger han.