Kvinnorna får tillbringa totalt tre nätter på Sagahemmet. Sedan behövs ett godkännande av socialtjänsten för att få bo på härbärget upp till en vecka.
– Vi har samma tillströmning oavsett väder, säger Per Arenlid, som svar på frågan om antalet besökare på härbärget ökar under vinterhalvåret.
Sagahemmet i centrala Uppsala har funnits i över 60 år och ägs av Frälsningsarmén, men jobbar på uppdrag av Uppsala kommun. Till en början bestod härbärget enbart av en barack, innan det byggdes upp en anläggning. Verksamheten expanderades sedan ytterligare och flyttade in i det nuvarande bostadshuset på 1990-talet.
Härbärget inriktar sig på kvinnor som av olika anledningar behöver någonstans att tillbringa natten. Totalt finns sex sängplatser fördelat på tre olika rum att tillgå.
– Kvinnorna får själva bestämma hur mycket de vill berätta om varför de uppsökt härbärget. Men vi känner till de flesta kvinnor och deras bakgrund sedan tidigare, säger Per Arenlid, verksamhetschef på Sagahemmet.
Sagahemmet har tre sovrum med två sängar i varje rum. "Det finns planer på att utöka antalet sängplatser igen, vilket vi hade före pandemin", berättar Nina Svalberg, biträdande verksamhetschef på Sagahemmet.
Många av de besökande kvinnorna lider av någon form av missbruk, men det kan även handla om psykisk ohälsa eller en kombination av båda två.
– Vi tar in kvinnor på Sagahemmet även om de är drogpåverkade. Det räcker med att de kan föra en någorlunda konversation och inte är våldsamma, säger Per Arenlid.
Utöver de tre sovrummen finns dusch, toalett, kök och allrum med matsal på härbärget. Kvinnorna som besöker Sagahemmet får komma in från klockan halv sju på kvällen, och lämna senast efter lunch dagen därpå.
– Förut fick de lämna redan på morgonen, men vi har märkt att det har uppskattats att få vara kvar och äta lunch eller ta det lugnt innan man lämnar, berättar Nina Svalberg, biträdande verksamhetschef på Sagahemmet.
I allrummets matsalsdel kan kvinnorna äta frukost, lunch, middag och kvällsfika.
Liksom Uppsala kommuns härbärge i Librobäck är Sagahemmet oftast inte fullt. Ungefär 65 procent av sängplatserna tas upp varje natt.
– Men det är väldigt olika. Vissa kvällar får vi bara besök av en kvinna och andra kvällar måste vi avböja folk att få sova här när det är fullt. Det är svårt att säga vad det beror på, men det är ingen skillnad på sommaren och på vintern, understryker Per Arenlid.
I takt med den sjunkande temperaturen under vinterhalvåret blir hemlösheten i Uppsala extra påtaglig.
– Det händer att vi får göra en orosanmälan till socialtjänsten när man ser någon som är extra utsatt och verkligen far illa av exempelvis kylan, säger han.
Runtom på härbärget finns telefonnummer till socialtjänsten, till och med i blomkrukan.
Under besöket på härbärget kan de hemlösa kvinnorna få hjälp av personalen att kontakta myndigheter.
– Sen finns det kvinnor som verkligen inte vill ha kontakt alls med myndigheter och i stället väljer att gå till ett härbärge. Men jag skulle ändå säga att de flesta är villiga med att få hjälp framåt. Det är det som är själva syftet med vårt stöd – att man inte ska fastna här, säger Nina Svalberg.
De båda beskriver hur dessa kvinnor uppfattar att det kan vara svårt att be om hjälp från myndigheter, särskilt när hjälpen handlar om att få bukt på sin livssituation som kan innefatta brist på mat eller avsaknad av tak över huvudet.
Sagahemmet är beläget mitt i centrala Uppsala, ändå är det få Uppsalabor som vet om att det finns.
– Vissa myndigheter har ett dåligt rykte bland hemlösa eftersom de inte får den hjälp de själva önskar, vilket gör att klyftan ökar. Jag tror också att en del inte vill ta kontakt med myndigheter eftersom man tycker att man klarar sig själv och är van vid att leva den här livsstilen och har accepterat den, säger Per Arenlid.