Män från hederskulturer har sedan barndomen fått släktens hedersregler inpräntade i huvudet. Det är deras uppgift att se till att systern är oskuld innan hon gifter sig så att inte familjens rykte vanhedras. Samtidigt har dagens unga män vuxit upp i Sverige där kvinnosynen är en annan.
- Killarna sitter i kläm. Ryktet är så oerhört viktigt för familjer inom dessa kulturer och skulle en syster ha sex fast hon inte är gift är det många unga killar som menar att de skulle slå ihjäl henne, säger Dilek Baladiz och tar ett djupt andetag samtidigt som hon lutar sig tillbaka i stolen på kontoret på länsstyrelsen i Stockholm.
Dilek Baladiz har samtalat med många unga män som brottats med dessa tankar. I elva år har hon arbetat med hedersförtryck i olika former och är i dag projektledare för kvinnogruppen på länsstyrelsen. Inom projektet håller hon föreläsningar där hon utgår från sin egen bok I hederns skugga. I boken intervjuas tio unga män som vuxit upp i Sverige men som har sitt ursprung i en hederskultur.
- Det gemensamma för de här killarna, även om de är finska romer eller muslimska kurder, är att släkten och den egna etniska gruppen är viktigast. Även om det kan vara underbart att vara så nära släkten är det också den som ofta utövar påtryckningar tillsammans med andra landsmän.
Nittonårige Yusef från Irak, till exempel, är en kille som har haft många flickvänner från olika kulturer och för honom spelar det ingen roll om hans flickvän inte är oskuld när de träffas. Samtidigt menar han att varannan ung kvinna som blivit våldtagen får skylla sig själv. Det är så många tjejer som "beter sig dåligt" säger han. De klär sig utmanande och dricker sig berusade.
- Det är oerhört provocerande att säga så men det är inte ovanligt bland de här killarna. På ett sätt är de mer liberala än sina föräldrar men på ett annat sätt är de fortfarande konservativa, säger Dilek Baladiz.
Att flera av dessa familjer bor i segregerade områden, som Gottsunda, förbättrar inte situationen.
- Kommer en ung tjej hem klockan ett på natten är det alltid en jämnårig kompis eller landsman som ser henne och sprider rykten. I Uppsala finns det tusentals kurder så det är inte direkt någon slump att ett hedersmord skett där med tanke på grupptrycket som råder. Om de segregerade områdena luckrades upp skulle en hel del problem försvinna.
Enligt Dilek Baladiz är det flickorna som drabbas värst av de patriarkala hedersnormerna men pojkarna drabbas också. De är pressade att delta i förtrycket. Antingen lyder de sina släktingar och utsätter sina systrar för hot och i extrema fall våld i familjehederns namn, men då mår de dåligt för de älskar ju sina systrar. Eller också vägrar de att underordna sig familjens krav och riskerar att bli utstötta.
För att få bukt på problemen måste skolan ta större ansvar och tala om hedersförtryck. De bör göra övningar med eleverna och föra diskussioner kring ämnet.
- Naturkunskapsläraren kan berätta att alla tjejer faktiskt inte blöder när de förlorar oskulden. Religionsläraren kan föra diskussioner kring ämnet kyskhet och samhällsläraren kan prata om lagar i Sverige. Kunskap behövs för att få killarna att ändra uppfattning.
För femton år sedan var Dilek Baladiz själv en tjugoåring ute på vift i natten, trots att det inte ansågs vara okej jämför hon då och nu ser hon positiva förändringar.
- Det är fler tjejer som har rörelsefrihet och allt fler killar bryr sig inte om huruvida partnern de kommer att gifta sig med är oskuld eller ej. Dessutom pratar ungdomar mer öppet om dessa problem med varandra i dag, till skillnad från när vi var unga.
De unga männen i nyckelroll
Det har legat för stor fokus på de unga kvinnornas roll som offer inom hederskulturer. För att nå förändringar måste även fokus flyttas till killarna - förtryckarna. Det menar socionomen och författaren Dilek Baladiz.
Dilek Baladiz, hederskulturförfattare, socionom.
Foto: Sara Thun
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!