Fråga: När är det bäst att beskära fruktträden?
Svar: Äpplen och päron kan du beskära antingen på vårvintern medan de är i vila, eller på sensommaren under den så kallade jas-perioden (juli, augusti, september). Vinterbeskärning stimulerar tillväxten och ger ofta många nya skott, medan sommarbeskärning håller tillbaka tillväxten på trädet. Årlig beskärning är att rekommendera för att få jämn skörd. Körsbär och plommon beskärs under jas-perioden. De behöver inte beskäras lika regelbundet och ska inte heller beskäras för kraftigt. Ta bara bort sjuka och döda grenar och gallra när de blir för täta.
Fråga: Vad kan jag göra så att mördarsniglarna inte invaderar?
Svar: Plocka, plocka och plocka. Ju tidigare desto bättre så att de inte hinner föröka sig. Och lägg ut snigelmedel av järnfosfat (Snigelfritt, Snigeleffekt) runt grönsaksland och andra känsliga plantor och på ställen där sniglarna gärna håller till till exempel runt komposten. Järnfosfat är miljövänligt och skadar inte andra organismer. Lägg helst medlet i någon behållare med hål för sniglar eftersom kråkor och skator gärna vill komma åt medlet. Det är inte skadligt för dem men det försvinner ju innan det hinner göra nytta.
Fråga: Hur ska jag få min tunga lerjord luckrare?
Svar: Mull i alla dess former är bästa sättet att förbättra lerjord. Det gör att jorden får en grynigare och därmed luckrare struktur. Kompost, torvmull, barkmull, stallgödsel, gröngödsling tillför alla mull till jorden. Undvik att förbättra med sand som i värsta fall kan få motsatt effekt, rena cementen, eller ingen effekt alls.
Fråga: Vilket är det bästa, ur miljösynpunkt, om man vill få bort ogräs på grusgångar med mera? Ättika eller grovsalt?
Svar: Salt är negativt för jorden och växterna eftersom en hög salthalt i jorden gör att växterna får svårare att ta upp vatten och näring. Det är kanske ingen fara om saltet bara blir kvar i gångarna, men risken finns ju alltid att det rinner ut i jorden på sidorna där det finns växtlighet samt att det kan finnas rötter under grusgången som drabbas när saltet dränerar ner av regn och bevattning. Saltskadade buskar kan få intorkade blad eller tappa bladen helt. Salt kan också göra lerjord mer kompakt. Ättika är alltså ett bättre alternativ som inte alls ger samma negativa inverkan på jorden. Visserligen blir det en tillfällig försurning i ytan men det har inga långsiktiga effekter om man håller sig till normal användning. Men tänk på att ättika är en syra som kan vara irriterande vid inandning.
Fråga: Det är svårt att skifta ställe på en odlingslott. I år verkar potatisen ha tagit skada av att jag har odlat på samma ställe i flera år. Vad ska jag göra med jorden för att kunna odla på samma ställe nästa år?
Svar: Det brukar tyvärr förr eller senare leda till problem om man odlar potatis på samma plats år efter år. Men det är som du säger svårt att växla tillräckligt ofta på en odlingslott. Finns det möjlighet att åtminstone byta del av lotten varje eller vartannat år där du odlar potatis, för du odlar väl inte potatis över hela? Det är bättre än inget. Det viktigaste du annars kan göra är att välja de sorter som är mest motståndskraftiga mot sjukdomar och naturligtvis köpa kontrollerad/certifierad sättpotatis. Det kommer hela tiden nya sorter i handeln, men kolla efter den förteckning över sorter och sjukdomsresistens som brukar finnas där de säljer sättpotatis. Några bra och motståndskraftiga sorter är t ex Arielle, Cherie, Minerva, Maria, Nadine, Pentland Jvelin, Rapido, Rocket och Solist. Dessa sorter är tidiga men går ändå bra att lagra. Förbättra också jorden med kompost. Det kan nämligen motverka en del sjukdomar i jorden. Men det får förstås inte vara kompost där man tidigare lagt sjuk potatisblast och skal.
Fråga: Jag har fått små vita bevingade varelser på klätterrosorna. De finns i massor och flyger i väg när man rör vid bladen. De sitter tätt på både knopparna, grenarna och bladen. Vad ska jag göra och vad kan det vara för kryp?
Svar: Det låter som rosenstrit. Använd såpvatten/insektssåpa. Om du blandar själv tar du 1/2 dl såpa till 1 liter vatten + 1 msk T-sprit.
Fråga: Kan jag föryngra en gammal och risig hagtornshäck som har blivit helt kal och gles nertill?
Svar: Ja, hagtorn tål kraftig föryngringsbeskärning. Du kan klippa ner häcken till 20–30 cm höjd på vårvintern innan tillväxten sätter igång. Sen låter du den växa till med lika mycket per år tills du nått önskad höjd igen. Då får du den tät och fin.
Fråga: Ena hörnet av kolonin står under vatten när det regnar rikligt. Där har åkerfräken fått fäste och sprider sig till rabatterna omkring. Dess rötter tycks gå ända till Australien. Vad göra?
Svar: Åkerfräken är tyvärr mycket svårutrotat och trivs bra i fuktig mark och har mycket djupa rötter. Lyckligtvis gör det att den inte är så stor konkurrent till andra växter om vatten och näring. Kvävning med markduk kan fungera. Annars får man ta det onda med det goda och göra åkerfräkenextrakt av ”rävrumporna”. De är rika på kisel och kan användas som växtstärkande medel. Fyll en gryta med åkerfräken och vatten och koka i 30 min. Sila och späd före användning i förhållandet 1:10.
Fråga: Vi har en trädgård som är full av myror. Hur får vi bort dem? Vi har en katt att tänka på när det gäller gift.
Svar: Myror gör egentligen ingen skada på växterna men när de finns överallt i jorden så kan de underminera så att växtrötterna torkar ut. Myror är för övrigt oftast ett tecken på att det är torrt i marken, för då trivs de. För att undvika att strö ut myrmedel direkt på marken (bland annat med tanke på katten) så kan du prova att lägga ut så kallade myrdosor med myrmedel innehållande naturligt pyretrum eller borsalt. När myrorna för med sig detta till boet dör det ut inom några veckor. I en stor trädgård kan det finnas massor av bon, så då man får placera ut myrdosor på flera ställen.
Fråga 10: Bladen på mina röda vinbärsbuskar har fått konstiga röda bucklor. Vad kan det vara?
Svar: Det är bladlöss. De sitter på bladundersidan och gör att bladen bucklar sig. Oftast gör de ingen större skada. De kan bekämpas med insektssåpa, kraftig vattenstråle eller genom att du helt enkelt knipsar bort angripna blad. Nyckelpigorna, både vuxna och larver, brukar ofta göra ett bra jobb på vinbärsbuskarna genom att äta bladlöss. Sätt gärna dit nyckelpigor om du hittar några.