Tommy Kuusela vevar isär de stora, rullande bokhyllorna i arkivet på Institutet för språk och folkminnen, Isof i Uppsala.
– Här har vi det, säger han och pekar på en flik mitt i alla pappersmappar.
Där står "Farsoter" och här finns kuvert med tidigare minnesberättelser, exempelvis om spanska sjukan, och polioepidemin.
Isof är en myndighet med uppgift att levandegöra och sprida kunskaper om folkminnen och andra immateriella kulturarv i Sverige. Där ingår att samla in material om människors upplevelser av viktiga händelser – som farsoter.
– Vi är alla en del av och bidrar till ett kollektivt minne. När virusspridningen blev stor i Italien, Spanien och Frankrike förstod vi att vi måste dokumentera det och de förändringar som uppstår i människors vardag, säger Tommy Kuusela, som är forskningsarkivarie.
För att kunna spara våra minnen av livet under coronan har han gjort som myndigheten har en lång tradition av att göra: utformat en så kallad frågelista. Alla som vill kan nu gå in på webben och svara på några öppna frågor om coronavirusets inverkan på vardagslivet, om tankar, känslor och beteendeförändringar. En fråga berör särskilt hur man tar del av nyheter under den här tiden, en annan språk och nya ord.
Hittills har runt 200 personer svarat, men den siffran får gärna bli betydligt större, säger Tommy Kuusela som har läst många av svaren.
– Ofta är det tung läsning. Det är många äldre som skrivit, ofta kanske ensamma. Jag får känslan av att de har ett behov av att få skriva av sig sin isolering. Många påpekar sorgen i att inte få träffa sina barnbarn. Men jag får också bilden av de som skrivit tar den här tiden med stor förståelse och ansvar.
Det är inte alls bara Isof i Uppsala som nu försöker spara och tillgängliggöra vår erfarenhet till eftervärlden. Liknande listor har startats av en rad andra svenska museer och institutioner.
– Det pågår säkert 20 insamlingar av berättelser som har med nya coronaviruset att göra. Vi gör även en lista om studenten i år, samt en uppföljning om pandemin när den är över. Våra myndighetskollegor i Göteborg har gjort intervjuer med somalier som varit en utsatt grupp.
Vid Isof i Uppsala arbetar också Marlene Hugoson. Just nu fotodokumenterar hon vardag och högtider under viruskrisen, genom insamling av bilder och egna fotografier.
– Det blir många bilder av officiella skyltar, handsprit och tomma butikshyllor, men också av coronatält utanför sjukhus, lappar i trapphus där grannar erbjuder hjälp, och på hur man på distans uppvaktar äldre släktingar på födelsedagen eller dukar till påsklunch och valborgsmiddag med avstånd mellan bordsgästerna, berättar hon.
Även bristen på firande är något hon fångar. Ofta blir det en unik och märkvärdig händelse i sig, väl värd att bevara för framtiden.
– Valborg då forsränning, sillunch och mösspåtagning ställdes in var intressant att följa. Något sådant har ju inte hänt sedan andra världskriget, berättar Marlene Hugoson som fotograferade av Fyrisån från Eddaspången när forsränningen egentligen skulle ha startat och Ekonomikumparken när picknickpartyt skulle ha nått sin topp.
På hennes bilder är båda platserna öde.
Varför gör ni det här och för vem?
– Det vi dokumenterar blir en slags tidskapslar som forskare, allmänhet och media sedan kan ta del av. Vi brukar säga att vi bevarar gårdagen och samtiden till framtiden, säger Marlene Hugoson.