De ska rädda liv varje dag

De är först på olycksplatsen och radion är uppkopplad mot SOS-alarm. Nu förfinas datasystem och teknik inom ambulansen så att personalen ska kunna rädda liv- ännu effektivare. Yrket som ambulanssköterska, är ett av flera yrken i förvandling.

Nina Mattsson arbetar som ambulanssjuksköterska. Eva-Lena Johansson, som också är ambulanspersonal, agerar patient på bilden.

Nina Mattsson arbetar som ambulanssjuksköterska. Eva-Lena Johansson, som också är ambulanspersonal, agerar patient på bilden.

Foto: Patrik Lundin

Uppsala2008-08-03 20:00
Citrongula ambulanser på rad står med nosen pekande mot de höga garageportarna, redo för utryckning. I ett nybyggt hus ligger Uppsala ambulansstation, UNT är på plats för att träffa ambulanssjuksköterska Nina Mattsson.
- Det har hela tiden varit ett mål i yrket som sjuksköterska att jobba inom ambulansen, nu har jag arbetat här i fem år. När det rekryteras folk nu för tiden hittar fler och fler kvinnor till ambulanssjukvården, säger Nina Mattsson.

På kort tid har mycket förändrats i ambulansarbetet. Både genom tekniska uppfinningar men också i sättet som ambulanspersonalen vårdar.
- Vi brukar säga att "förr vårdade man med gasen". Man körde gasen i botten och körde in till sjukhuset så snabbt som möjligt. Nu är teknologin mer utvecklad inne i ambulanserna och vi vårdar mer på plats i hemmet och medan vi kör.
Via ambulansens dator eller mobiltelefon meddelas sjukhuset kontinuerligt om vad som händer med patienten som är på väg in. Datakommunikationen går genom ett trådlöst nätverk där ambulanssjuköterskan för journal på datorn samtidigt som hon ger vård åt patienten.

I ambulansen finns nu bland annat Lucas som är ett kompressionshjälpmedel vid hjärtstopp.
- Lucas är fortfarande under en studie, men underlättar oerhört mycket för oss. Patienten får kompressioner av Lucas hela tiden och den sjukvårdare som normalt skulle komprimera kan hjälpa till med allt annat som sker under behandling av hjärtstopp, säger Nina Mattsson.
Vissa ambulanser är även utrustade med sprutpump, en spruta som fungerar självdoserande efter att programmerats till dosering. Den gör att ambulanspersonalen inte måste fylla på medicin manuell väg.
När ambulansen kommer fram till sjukhuset tar annan sjukvårdspersonal över. Tack vare de uppgifterna de fått via ambulanspersonalens muntliga rapport och datajournal går det snabbare att hjälpa patienten.

Fler förändringar som ska öka effektiviteten och förbättra vården är på gång inom ambulanssjukvården. Bilarnas radiosystem övergår hösten 2008 till det digitala systemet Rakel. Det nya radiosystemet kan inte avlyssnas av obehöriga och har bättre täckning än det gamla systemet. Dessutom är själva radion i mycket mindre format.
- Rakel har ungefär samma storlek som en mobiltelefon i stället för nulägets "tegelkloss" säger Nina Mattsson och pekar på radion hon bär i ett hölster vid höften.
Det blir mycket att bära på tillsammans med all övrig sjukvårdsutrustning.
- Allt blir mycket mindre och smidigare med den nya tekniken, säger Nina Mattsson.
Så är det dags för henne att åka, ambulansen kallar.
Fakta:

1989 sände ambulansen i Uppsala sitt första EKG via det nya datasystemet. I början av 1990-talet började ambulansen använda sig av datajournal i bilarna.
Hjärtassistentsystemet Lucas är framtaget vid Lunds universitet och användes för första gången i en pilotstudie år 2005. Lucas står för "Lund University Cardiac Assist System".
I Uppsala Läns Landsting finns 180 anställda inom ambulanssjukvården, 25 procent av dem är kvinnor. 50 procent av länets anställda är ambulanssjuksköterskor. I hela Sverige finns cirka 5 000 personer yrkesverksamma inom ambulanssjukvården.
Under ett år har Uppsala ambulansstation 32 500 uppdrag varav 9 000 av prio-ett typ då blåljus och sirener används.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om