Reda Affane, civilingenjörsstudent inom IT, tittar fundersamt upp mot den svarta tavlan där hans lag ritat upp sin design. Det lilla grupprummet är trångt och fullt av byggmaterial som snart ska förvandlas till en egendesignad hissanordning.
– Det går sakta men stadigt, det här. Det är synd att vi inte har någon i laget som pluggat elektronik bara, det hade varit användbart nu. Men vi klarar oss ändå!
På tre timmar under torsdagseftermiddagen ska deltagarna i European BEST Engineering Competition ta fram en extern elektronisk lyftlösning som ska fästas på en anordning och kunna hissa upp 10 kulor uppför den, ungefär en meter upp från golvet. Utmaningen ligger i att kunna ta fram en lösning som fungerar både för kulornas vikt och den höjd de ska hissas upp till. Tävlingen arrangeras av BEST, Board of European Students of Technology, och deltagarna sker samtidigt på över åttio olika universitet runt om i Europa. Alla tävlar om att komma med bland de tio lag som får tävla i den stora finalen i Belgrad - men först måste man komma vidare till den nordiska regionsfinalen i Köpenhamn.
– Uppsala har varit med och tävlat i många år nu, men i år har vi haft större intresse än vanligt. Förra året vann faktiskt ett Uppsalalag regionsfinalen och kom på femte plats i den stora finalen. Det är hög konkurrens i Europa, så det är stort, säger Matilda Jirblom som är projektledare för EBEC som pågår under två dagar i Uppsala.
I år har fyra lag kommit med i tävlingen, och nästan alla olika inriktningar inom civilingenjörsprogrammet finns representerade. I juryn sitter forskare, kårrepresentanter från Uppsala teknolog- och naturvetarkår, samt företrädare från KONE, ett världsledande företag inom hissteknik som också är sponsorer för tävlingen. Michel El-Khouri, ingenjören på KONE som tagit fram uppgiften och sitter i tävlingsjuryn, menar att det är en mix av egenskaper som kommer att skapa det vinnande bidraget.
– Dels tittar vi på kreativiteten i hur uppdraget är slutfört och logikdelen, hur motorn styrs. Men vi tittar även på hur materialet har använts för att kunna bedöma om man tänkt på energianvändning också. Det ska bli jättespännande att se vad de kommit fram till, jag är lite nervös faktiskt.
I Reda Affanes och Isabelle Gerzs lag, är man däremot inte orolig.
– Vi kommer bli klara i tid, och vi kommer vinna. Hundra procent säkert, ler Reda Affane.
Isabelle Gerz borrar ihop två träreglar och fyller i.
– Vetenskap bygger ofta på misstag så det har vi på vår sida. Jag tror inte de andra heller vet riktigt vad de håller på med.