De reste sig mot rivningsvågen

I början av 70-talet växte den folkliga opinionen mot rivningarna i Uppsala. På Övre slottsgatan räddade Kalmar nation flera byggnader från grävskoporna och studenterna undvek höga hyror genom att rusta själva.

I dag. Carl-Gustaf Thornström, runt hörnet från Övre Slottsgatan 19. Jodå, husen står fortfarande kvar.

I dag. Carl-Gustaf Thornström, runt hörnet från Övre Slottsgatan 19. Jodå, husen står fortfarande kvar.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2017-07-03 14:21

– Husen är så förfallna att de måste repareras, men reparationen får inte bli så dyr att vi måste flytta, förklarar Carl-Gustaf Thornström, då andre kurator på Kalmar nation, apropå de tre bostadshusen på Övre Slottsgatan.

Redan på 70-talet debatteras ”lyxrenoveringar” och i kölvattnet av den rivningsvåg som gått fram genom Uppsala startas flera föreningar som motkraft.

En av dem, Öfre Slottsgatans byalag, engagerar sig både av kulturhistoriska och bostadssociala anledningar och flera studenter från Kalmar nation är drivande.

1961 hade nationen köpt in fastigheter på Övre Slottsgatan 15, 17 och 19. Tanken var då att riva och bygga nytt men ekonomin satte stopp för planerna och projektet lades på is. I början av 70-talet råder andra ideal och nationen bestämmer sig för att behålla och rusta de gamla husen.

Ett av målen är att hålla byggkostnaderna nere för att de nya hyrorna inte ska skjuta i höjden. Det innebär att renoveringen begränsas i omfattning och att de statliga byggnormerna inte uppfylls. Det i sin tur omöjliggör statliga lån.

– Men vi har inget behov av exakt den utrustning som normerna föreskriver. Våra gamla skåp gör precis lika stor nytta som de nya vi skulle tvingas sätta in. Det behövs inte duschar i alla lägenheter här och köken kan vara lite mindre än vad som stadgas, förklarar Carl-Gustaf Thornström för UNT den 25 maj 1972.

Husen får bland annat ny träpanel, nytt tegeltak, ny el samt en översyn av rökgångar, vedspisar och kakelugnar. Ny hyra: runt 70 kronor per kvadratmeter och år.

Upprustningen fortsatte sedan i samma anda och när UNT gör ett nedslag 16 juli 1982 är renoveringarna inne i sitt slutskede. Vi det laget hade Carl-Gustaf Thornström flyttat.

– Vi hade en sådan enorm support från andra föreningar och det var en politisk omvärld som gynnade aktioner som vår. Det här rörde sig också om gamla kulturkvarter, husen var otroligt charmiga. Det fanns till exempel ett byalag i Eriksdal och de hade det inte lika lätt, säger han om räddningsaktionen när UNT ringer upp.

Hade ni kunnat genomföra samma sak i dag, tror du?

– Det här med gemensamt kök och dusch i änden av korridoren tror jag inte att dagens ungdomar accepterar. Men det finns erfarenheter att hämta i det vi åstadkom och hur vi resonerade. Kanske finns det lärdomar att dra ifrån det. Jag tycker mycket väl att man kan slira på vissa saker.

Så fungerar UNT:s digitala arkiv

Prenumererar du på UNT:s pappersutgåva? Då har du även tillgång till vårt digitala arkiv. Där hittar du och kan läsa alla sidor som UNT producerat från första numret den 3 december 1890 fram till år 2000.

Arkivet hittar du som en flik på unt.se eller genom att skriva in unt.se/arkiv direkt i din webbläsare. Du som prenumerant behöver vara inloggad på unt.se för att komma åt arkivet.

Arkivet är sökbart och du kan söka på datum eller på ord i artiklar.

Är du inte prenumerant behöver du teckna ett abonnemang. Information om erbjudanden hittar du under rubriken Kundservice på unt.se, eller under Mina sidor i UNT:s mobilapp.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!