Ramón Monserrat, Tobias ”Format” Assiego och Robin Seyfi står i snålblåsten precis intill Liljefors torg i Gränby. Blickar de norrut ser de Rikshems fastigheter på Levertinsgatan och sneglar de söderut är det Stena Fastigheters bestånd på södra Kvarngärdet de ser. I bägge fallen pågår nu stora renoveringsprojekt som bäst, följda av kraftiga hyreshöjningar på i allmänhet 30–60 procent
I spåren av de skenande hyrorna har många hyresgäster redan flyttat på sig och sökt andra boenden. Ramón Monserrat hör själv till dem som nyligen lämnat Gränby.
– När jag fick lappen i brevlådan från Rikshem insåg jag direkt att det inte skulle gå att bo kvar. Min trea som förut kostat 6 800 kronor i månaden kostar 10 000 kronor nu. Men jag har ändå haft tur och hittat någon annanstans att bo, så är det inte för alla, säger han.
Ramon och kompisarna i reggae/hiphopgruppen LöstFolk är alla uppväxta i Uppsala. De hade funderat ett tag på att skriva en låt om förändringarna på bostadsmarknaden, men inte riktigt hittat ”rätt rytm”. Men det ändrade Ramons egen flytt på.
– Även om låten är tillägnad alla som nu tvingas flytta från Gränby handlar den egentligen om hela systemet. Vi kör tre olika verser var, det är tre olika aspekter på samma problematik i Sverige, säger Tobias Assiego, som redan på 90-talet rappade i hiphopgruppen Mat åt Far.
De tre medlemmarna i LöstFolk , som funnits som grupp i ungefär ett år, menar att det är deras uppgift som artister att ta upp samhällsfrågor. Både i LöstFolk och i andra konstellationer har de rappat om rasism, kriget i Syrien, Mellanösternkonflikten och andra aktuella ämnen. Några av nyckelorden i den nya låten är privatisering, investering och gentrifiering – det sistnämnda ett populärt begrepp i debatten om de sociala förändringarna på bostadsmarknaden.
Stadsdelar som mest bebotts av låginkomsttagare och etniska minoriteter får ett nytt ansikte när medel- eller höginkomsttagare flyttar in och de ofta slitna bostadsområdena rustas upp. Om några år kommer det förmodligen inte gå att känna igen sig i de delar av Gränby som nu byggs om, tror Ramón Monserrat.
Men är förändringarna bara till det sämre? Vill ni verkligen stoppa hela renoveringen?
– Allt är inte bara av ondo, det är ju fint att de rustar upp också. Men inte på det här sättet. Alla som bott här i 20–30 år, vart ska de ta vägen? säger Robin Seyfi.