De lever med samhällets stämpel
De känner sig stämplade som bråkstakar, blir inte bjudna hem till kompisarna inne i stan. Anledningen är att de kommer från Gottsunda. Vi har träffat fem ungdomar som satt hemma under höstens upplopp, men ändå lever med konsekvenserna av dem.
Sara Rahme, Draw Darwish, Fatima El-Masri, Martin Awad, Sabrine Abou Eloula.
Foto: Robert Henriksson
- Jag blev aldrig lockad att gå dit och vara med, eller ens titta på. Polisen har inte gjort mig någonting, det är bara onödigt att bråka. Det leder ändå inte till något bra, säger Fatima El-Masri.
Och hon är inte ensam om den åsikten, även om de flesta runt furubordet på KFUM:s fritidsgård i Gottsunda ändå har förståelse för de stenkastande ungdomarnas agerande.
- Visst, de gjorde fel. De valde inte en bra metod för att göra sin röst hörd. Men jag kan förstå att det var trötta på att bli trakasserade av polisen. Jag har också känt mig felaktigt behandlad av dem, men skillnaden mellan mig och de som kastade sten är att jag tänker på konsekvenserna. Jag vill inte åka fast för något som sedan kommer att förstöra min framtid, säger Martin Awad.
Han, liksom kamraterna han nu trängs med i "tjejrummets" randiga tygsoffa, har levt större delen sina liv i Gottsunda. Och de har alltid trivts bra. De är aldrig rädda för att gå ut när det är mörkt och tycker att livet i Gottsunda har många fördelar. Framför allt den goda stämningen, "alla känner alla här". Däremot tror de inte att resten av svenska folket har samma bild av stadsdelen.
- Gottsunda har fått all skit. Även om de kastar sten på poliserna i Stenhagen är det ändå Gottsunda som kopplats samman med det. Aftonbladet och SVT åkte hit, inte till Stenhagen, och nu tror hela svenska folket att vi bor i något slags getto, säger Sara Rahme.
Publiciteten kring upploppen tidigare i höstas fick genast konsekvenser. Två tjejer i Sara Rahmes skola frågade exempelvis om livet i Gottsunda var som att bo i ett krigshärjat område, och om hon inte var rädd att gå ut om kvällarna. Dessutom har ungdomarna märkt att föräldrar till barn i södra Gottsunda inte låter sina barn umgås med dem som bor i områdets centrala delar.
Inte heller blir de bjudna på fester eller hem till kompisar som bor i stan.
- Även om vi inte var med och kastade sten blev vi ändå stämplade som bråkstakar, säger Martin Awad.
- Fast det trodde ju folk innan upploppen med i och för sig, tillägger Draw Darwish.
- Men Gottsunda har ju fått ännu sämre anseende nu. Det känns väldigt tråkigt.
Sabrin Abou Eloula menar att oroligheterna och turbulensen i Gottsunda går i cykler. Just nu hyser pojkarna i nio-tio-årsåldern stor respekt för dem som kastade sten och brandbomber mot polisen. När de växer upp kommer de kanske att agera på ett liknande sätt.
Draw, Sara, Martin, Fatima och Sabrin är inte säkra på om de vill uppfostra sina egna barn i Gottsunda, även om de är nöjda med sin egen uppväxt.
- Det kan vara svårt att stå emot grupptryck. Hamnar man i fel gäng kan det lätt gå snett, men det är egentligen inget som är unikt för Gottsunda, säger Sabrin Abou Eloula.
Efter tumultet i slutet av augusti upplever flera av ungdomarna att stämningen har förändrats i området. Poliserna är trevligare och pratar mer med ungdomarna i stället för att cirkulera kring dem. De känner också att de blivit tagna på allvar av politiker och organisationer som besökt stadsdelen.
- Många hoppas att det ska bli bättre här, men jag har svårt att tro det. Det är lika bra att flytta så att man slipper alla fördomar, säger Martin Awad.
Han drömmer om att slänga förortskostymen (mysbyxor och T-shirt) för gott och flytta till Kåbo, eller till Stockholm. Men han får mothugg av Fatima Abou Eloula och Sara Rahme.
- Det är inget fel med att bo här. Folk borde komma hit och titta i stället för att lita på rykten, sådant de läser på internet eller hör av andra. De skulle säkert bli positivt överraskade, säger Sara Rahme.
Så jobbar vi med nyheter