Ljusterapi var under det tidiga 2000-talet en populär behandlingsmetod för att motverka vintertrötthet. Men när Statens beredning för medicinsk och social utvärdering slog fast att forskningen inte lyckats bevisa att metoden hjälpte störtdök intresset.
Flera vårdinrättningar lade ner satsningarna på ljusterapi och det slogs fast att behandlingen i fortsättningen skulle anses som experimentell och inte användas av hälso- och sjukvården för att bota depression.
– Forskningen har specifikt studerat själva diagnosen depression. Bevisen för att ljusterapi fungerar som behandlingsmetod har då inte varit tillräckligt starka, menar Lisa Ekselius, professor i psykiatri och tidigare överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Men att bevisen inte varit tillräckligt starka för att bota depression behöver inte betyda att ljusterapi inte kan fungera för de som känner att vintermörkret påverkar dem negativt. För den som inte har en depressiondiagnos kan ljusterapi möjligtvis göra att det känns bättre, menar Lisa Ekselius.
– De som bara känner sig lite hängiga eller trötta kan säkert må bra av mer ljus. Vi vill ju alla göra sånt som vi mår bra av och de flesta tycker ju exempel om att ta en promenad under en solig vinterdag.
Trots massnedläggningarna på 2000-talet lever ljusterapin kvar. Flera elektronikaffärer säljer ljusterapilampor och för en dryg månad sedan öppnade Uppsala universitet sitt ljusrum på Studenthälsan för säsongen. Här får Uppsalas studenter tillfälle att kompensera för otillräckligt med ljus under de mörka vinterdagarna.
– Det finns inte evidens för att det gör skillnad, men studenterna tycker om att sitta där ändå. Ganska ofta är besökarna studenter från sydligare länder och är inte vana vid mörkret, säger Ulrika Svanfors, enhetschef på Studenthälsan.
Solens frånvaro under vinterhalvåret leder också till ett en minskad produktion av D-vitamin. Att vi får i oss tillräckligt med D-vitamin är viktigt för att bilda starka tänder och skelett. Långvarig brist på D-vitamin kan orsaka "engelska sjukan" hos barn och benuppmjukning hos vuxna.
Många tar D-vitamintillskott för att komma upp i tillräckligt höga nivåer även vintertid, men tack vare den berikning Livsmedelsverket införde för några år sedan är det nu lättare att få i sig tillräckligt med D-vitamin. Tillskott rekommenderas till små barn, äldre och personer som inte äter fisk och D-vitaminberikade livsmedel.
Att få i sig för mycket D-vitamin kan däremot vara direkt skadligt och leda till bland annat njursvikt. Många tillskott som säljs på apotek innehåller över 50 mikrogram D-vitamin, men det dagliga intaget bör högst ligga på 100 mikrogram för vuxna.
– Min gissning är att många tar D-vitamintillskott helt i onödan. Under sommaren bygger man upp ett D-vitaminlager och mycket får vi i oss genom mat som D-vitaminberikade mjölkprodukter och fet fisk, säger Åsa Brugård Konde nutritionist på Livsmedelsverket i Uppsala.
Samtidigt misstänker hon att det finns grupper i samhället som inte får i sig tillräckligt med D-vitamin under vinterhalvåret. Till alla över 75 år rekommenderar Livsmedelsverket tillskott.
– Ska man nu ta D-vitamintillskott är det just i slutet av vintern när nivåerna i kroppen är som lägst. Det borde verkligen undersökas om exempelvis äldre över 75 år får i sig tillräckligt med D-vitamin under vintern, säger Åsa Brugård Konde.