Kvinnliga nationsmedlemmar ryter till i uppropet #inationensintresse mot fysiska övergrepp och psykiskt våld i Uppsalas nationsliv. Över 100 vittnesmål publicerades på torsdagen i UNT. Vi har pratat med en kvinnlig nationsaktiv som vill vara anonym, vi kan kalla henne "Nina". Att hon inte vill gå ut med sitt namn beror dels på privata orsaker, men också på nationen som anser att det kan skada deras verksamhet om hon uttalar sig negativt om den.
Nina har suttit med i Kuratorskonventets jämlikhetsgrupp och är mycket engagerad i sin nations jämlikhetsgrupp. För sitt engagemang kallas hon ibland "PK-fitta" av män i nationslivet, samtidigt som de himlar med ögonen åt hennes ord.
– Det finns en vidrig nationskultur som ingen vill ta ansvar för. Och jämlikhetsfrågor inom nationerna är bland de lägst prioriterade områdena inom nationslivet, anser hon.
Förutom att jobba med jämlikhetsfrågor har Nina en ledande position inom pubverksamheten.
– Den verksamheten satsas det väldigt mycket på och det anses vara så viktigt att en tjej inte borde leda det, berättar hon.
"Oj nej, blev det en tjej vald!" Hur ska hon kunna leda?" har hon fått höra att några manliga reaktioner var när hon blev vald till sitt ämbete.
LÄS MER: "Han har sex med mig, mot min vilja"
Som kvinna och dessutom rasifierad har hennes upplevelser från nationslivet inte bara varit positiva.
– Men jag har nog upplevt mera rasism än sexism. Jag har inte fått lika många penisar ritade i min sångbok som andra tjejer. Men det kan också bero på att jag haft kille nästan hela tiden sen jag gick med i nationen, säger Nina.
Att ha en pojkvän, som dessutom är populär inom nationsvärlden, har visat sig vara till Ninas fördel.
– Killar behandlar mig bättre och mera respektfullt när jag är tillsammans med honom. Om jag skulle vara tillsammans med en helt vanlig kille som inte är engagerad i nationsliv tror jag inte det skulle vara samma sak. Det är så absurt, utbrister hon.
Alla nationer i Uppsala har jämlikhetsombud eller utskott. På Ninas nation har det funnits ett symboliskt jämlikhetsutskott i snart 15 år. Efter så många år går deras verksamhet i dagsläget ut på att jämlikhetsgruppen har möte några gånger i månaden och diskussioner förs i en Facebookgrupp med ett tjugotal medlemmar. Det vill säga, inte ens 1 procent av hela nationens medlemmar är engagerade. De engagerade må vara få, men vill verkligen åstadkomma förändring.
– Det är verkligen en bajsmacka vi som jobbar med jämlikhet just nu har fått, skrattar hon uppgivet.
LÄS MER: "Vi måste ta större ansvar"