När Trafikverket 2013 skulle bygga en vägtunnel i Gamla Uppsala genomfördes storskaliga arkeologiska undersökningar i området. Då hittades ett monument bestående av långa rader med trästolpar, ett fynd som då kallades för en arkeologisk sensation.
– Det var en fullträff! Om Trafikverket bara hade byggt sin tunnel 30 meter åt något håll hade vi inte hittat det. Eller så hade man hittat ett par stolpar och inte fattat att de var del av ett större monument, säger Anton Seiler, arkeolog vid Statens historiska museer.
Fynden i Gamla Uppsala har gett mycket ny information, men har också väckt frågor. Man vet fortfarande inte vad de höga trästolparna hade för funktion eller var monumentet tar vägen utanför det område man redan grävt ut. En teori är att de helt enkelt varit ett maffigt monument till för att markera Gamla Uppsalas status, eller att de markerade vägen in i Gamla Uppsala. Men de kan också ha utgjort en gräns runt hjärtat av stadsdelen. På en karta kan man se att öster om stolpraden finns många byggnader medan det västerut är helt tomt.
– Vi vet inte var raden tar vägen. Just nu är det ingen fullständig gräns och det vore fantastiskt om vi kunde hitta fortsättningen, säger Anton Seiler.
Därför vill arkeologerna undersöka de områden där de tror att raden fortsätter, men det är stora områden, och att gräva upp dem hade varit omöjligt. Nu har arkeologerna fått nya möjligheter att få svar på sina frågor.
Genom ett europeiskt forskningssamarbete med bas i Wien har de fått låna en georadar i sex dagar. Den fungerar som ett ekolod på land och kan ge en bild både av vad som finns under markytan och hur långt ner det ligger. På så vis blir det möjligt att undersöka mycket stora områden på kort tid.
– Georadar har använts inom arkeologi sedan 80-talet, men nu är tekniken digitaliserad och den data som samlas in är därför mycket lättare att tolka. Det här är första gången det görs en riktig, fullskalig arkeologisk prospektering i Sverige med denna metod. Det hade vi bara kunnat drömma om för tio år sedan, säger Pär Karlsson, prospekteringsansvarig vid Statens historiska museer.
Georadarn är kopplad till en speciell traktor som nu sakta åker fram och tillbaka över åkern i Gamla Uppsala. Ovanför svävar en drönare som ska ge en bättre överblick över landskapet, allt för att få fram en så bra bild som möjligt av området utan att behöva ta ett enda spadtag.
– Man tror att man vet allt om Gamla Uppsala, men det finns massor vi inte vet än. Det är bara några få procent som faktiskt är undersökt hittills, och det här kan ge massor av ny kunskap, säger Anton Seiler.