De här ungdomarna är överlevare

Många ensamkommande barn bär på traumatiska upplevelser som leder till stort psykiskt lidande. Allt fler skickas till Röda korsets behandlingscenter i Uppsala för att få hjälp.
Psykologen Ulf Gustavsson är en av dem som dagligen möter krigsskadade ungdomar.

Psykolog Ulf Gustavsson möter allt fler ensamkommande flyktingbarn. som bär på traumatiska upplevelser.

Psykolog Ulf Gustavsson möter allt fler ensamkommande flyktingbarn. som bär på traumatiska upplevelser.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2015-05-24 11:00

Hur många av dem som ni hjälper på behandlingscentret är ensamkommande?

– Ungefär 65-70 procent. Vi har en tonvikt på unga ensamkommande och det har att göra med att de dominerar flyktingströmmen till Uppland. Sedan är det en grupp som vi vill prioritera därför att det är där vi behövs som mest.

Hur menar du då?

– Många unga ensamkommande befinner sig i en akut situation. Det kan handla om oro för asylprocessen - om man ska få stanna eller inte. Många har även traumasymptom relaterade till vad man varit med om tidigare och ofta bär de på mycket oro kring de familjemedlemmar som är kvar i hemlandet.

Vad innebär traumasymptom?

– Det kan handla om sömnsvårigheter och mardrömmar som hänger ihop med det som man har varit med om som gör att man är rädd för att lägga sig och sova. Det är vanligt med koncentrationssvårigheter därför att man har huvudet fullt med oro och tankar på familjen, plötsliga ångestförnimmelser, stress och överspändhet, samt depressiva symptom med mera.

Vad är det de här ungdomarna som kommer till er har varit med om?

– Det kan handla om att närstående har blivit angripna och avrättade framför ens ögon, eller att familjemedlemmar rövats bort. Det kan vara skrämmande upplevelser under själva flykten. Vi har ju läst om båtfärderna, men det är också många flyktingar som till exempel varit instängda i lastbilar och trånga utrymmen och sett andra avlida under flykten och själva inte vetat om de skulle klara sig. Det är ofta också ett trauma i sig att under plötsliga abrupta former skiljas från sin familj och sitt nätverk och att inte veta om man någonsin kommer att få se dem igen.

Vad säger man till ett barn som vet det, att det kanske aldrig mer kommer att få se sin familj igen?

– Det är viktigt att ge så mycket trygghet som möjligt här och nu där de befinner. Det är också viktigt med fysisk aktivering och en strukturerad vardag. Basen i vår verksamhet är psykoterapi. Vi har en bredd i vår kompetens och det är viktigt när man arbetar med krigs- och flyktrelaterade trauman. Här finns behandlare med utbildning i psykodynamisk terapi, KBT och även ACT.

Vad är ACT?

– ACT eller Acceptance Commitment Therapy handlar mycket om hur man ska förhålla sig till sådant som inte går att ta bort - såsom traumatiska minnen - så att de inte blockerar det fortsatta livet och så att individen likväl kan ha en vettig livskvalitet. Jag vill poängtera att de flyktingungdomar som vi möter ofta är starka ungdomar, överlevare med tydliga ambitioner vad gäller utbildning och arbete och hur de vill gå vidare i livet.

Ideella verksamheter tar i dag ett stort ansvar när det kommer till att stötta och hjälpa ensamkommande. Tycker du att barnen får tillräckligt med stöd från myndighetshåll?

– Det är svårt att säga rent generellt. Något jag kan vara orolig för är att kvalitén på boendena för ensamkommande kan skifta oerhört mycket, både bland de kommunalt och privat drivna.

Vad är det som skiftar?

– Kompetensen, förutsättningarna att hjälpa och syftet med verksamheterna. Många boenden ger ett gott stöd, men så är det inte alltid. Vi försöker bidra med att höja kvalitén genom att vi har utbildningar och handledning för boendepersonal.

LÄS MER: "Det finns ingen framtid i Eritrea"

LÄS MER: "Svårt att lära känna folk"

LÄS MER: "Mina barn ska aldrig bli lika illa behandlade"

LÄS MER: "Här är de som bröder och systrar"

Ökat antal remisser

Röda korsets behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade (RKC) i Uppsala har funnits sedan 1996.

Ifjol tog RKC i Uppsala emot 123 nya patienter. Totalt behandlades 209 patienter under 2014 varav cirka 70 procent var under 18 år.

Enligt RKC:s verksamhetsberättelse för 2014 har remisstrycket ökat kraftigt och väntetiden för behandling ligger på cirka 5 månader. Orsaken bedöms dels vara ett ökat flytkingmottagande, dels en ökad kännedom om centrets verksamhet bland.

Ulf Gustavsson

Ålder: 60

Bor: Uppsala

Yrke: Psykolog och psykoterapeut, samt verksamhetschef för Röda korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala

Familj: Tre barn, hustru och kanintaxen Esme

Därför ville jag bli psykolog: Ett spännande arbetsområde med stor variation och utrymme för kreativitet. Att arbeta med krigs- och flyktingrelaterade trauman känns angeläget och ger god kulturell utblick.

Gör jag gärna på fritiden: Springer, sysslar med musik, går i berg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om