De har levt tillsammans över 50 år

Björn och Märtha Henningsson firar snart 50 år som gifta. De var 21 när de träffades och trivs fortfarande väldigt bra med varandra. Hur har de lyckats hålla ihop äktenskapet? Och vad har de lärt sig med åren?

Han är från Falun, hon från Örnsköldsvik. Båda kommer från småföretagarfamiljer i norr. Liknande bakgrund är en tillgång i ett förhållande, konstaterar båda. Och att dela intressen med varandra. För Björn och Märthas del är det konst och antikviteter. De har lett studiecirklar tillsammans och brinner för gamla föremål.

Han är från Falun, hon från Örnsköldsvik. Båda kommer från småföretagarfamiljer i norr. Liknande bakgrund är en tillgång i ett förhållande, konstaterar båda. Och att dela intressen med varandra. För Björn och Märthas del är det konst och antikviteter. De har lett studiecirklar tillsammans och brinner för gamla föremål.

Foto: Hans E Ericson

Uppsala2008-01-14 00:01
- Man ska ha tålamod och inte irritera sig på småsaker, säger Björn.
- Inte såra varandra och tillåta sin partner att utvecklas, tillägger Märtha.
Vi sitter i vardagsrummet i den vita mexitegelvillan på Klippvägen i Sunnersta.

Märtha vill egentligen flytta in till stan och bo i lägenhet. Björn, som berättar att de flyttade hit 1980, tycker att det är för tidigt, han är inte riktigt mogen att ta det steget än.
- Och där står vi och stampar, skrattar Björn.
De är jämngamla, har hunnit fylla 73 år och har levt större delen av sina liv i tvåsamhet.
Han och Märtha träffades när de båda pluggade biologi vid universitetet i Uppsala.
- Man kan säga att det tände till ordentligt när vi båda gick en kurs i floristik uppe i Roslagen, säger Björn.

Det var en varm och het sommar då förälskelsen blomstrade. När de gifte sig fyra år senare var det lika varmt, minns Märtha.
Bröllopsresan firade de på en glaciär i Sarek. Där var det däremot kallt "så det var bra att vi var gifta och kunde ligga i samma sovsäck", säger Märtha lite skämtsamt.
Märtha tycker att man ska fundera på vad man vill med sitt liv innan man bestämmer sig för någon och sätta upp egna mål i sitt liv.
- Att låta den andre utvecklas är jätteviktigt. Jag fick till exempel mycket stöd av Björn när jag disputerade i fysiologisk botanik i mitten av 1970-talet, säger Märtha.

Det var också då som de bestämde sig för att öppna sitt hem för fosterbarn, eftersom de inte kunde få några egna barn. Fem flickor och pojkar, som alla kom i tonåren, har bott hos Märtha och Björn i olika perioder.
- I dag har vi en väldigt stor familj tack vare dem, säger Märtha.
När vi sitter och pratar utstrålar båda harmoni och livsglädje. De ser ut att må bra tillsammans och behöver bara säga ett par ord för att den andre ska förstå och fylla i med resten. Märtha lägger handen över Björns arm och säger att de kompletterar varandra.
- Jag är mer impulsiv och hetsig av mig. Björn ger mig tryggheten, säger Märtha.

Att ha egna intressen håller också äktenskapet levande.
- Och så ska man fördela sysslorna i hemmet. Jag vill verkligen ge det rådet till alla kvinnor att se till så att bägge gör lika mycket, säger Märtha.
Björn funderar en stund och säger att man ska vara rädda om varandra. Respektlöshet kan knäcka vem som helst.
- Jag kanske tycker att jag vet bäst och då kan det räcka med att jag vet att jag har rätt utan att fortsätta argumentera, säger Märtha och sneglar lite på Björn innan hon tillägger: eller att båda får tro att de har lika mycket rätt.
SERIE: SKILDA VÄGAR del 1 av 3
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om