GrÄ novemberdag, vilken som helst. Barn i overaller och reflexvÀstar gÄr lÀngs en trottoar, hand i hand, tÀtt följda av en förskolelÀrare. En kvinna med rullator Àr pÄ vÀg till den lilla matbutiken i BandstolsvÀgens ena Ànde. NÄgon gÄr förbi med en barnvagn.
Det Àr först nÀr man gÄr lite nÀrmare det röda parkeringsgaraget utmed Hugo Alfvéns vÀg som det stÄr klart att hÀr nyligen uppstÄtt ett hack i vardagen. Framför en av portarna vajar blÄvita avspÀrrningsband och pÄ ena gaveln har betongvÀggen fÀrgats svart.
För 14 timmar sedan sÄg den hÀr platsen annorlunda ut. DÄ var det en gata dÀr bilar sattes i brand och dÀr sten kastades mot polis och rÀddningstjÀnst. Zahra Sameti bor i omrÄdet och stÄr pÄ torsdagsförmiddagen och kollar pÄ avspÀrrningarna. Hon berÀttar att hon pÄ onsdagskvÀllen möttes av ungdomar som barrikaderat sig pÄ BandstolsvÀgen, dÀr de satt eld pÄ en soffa. NÀr hon senare tagit sig in och tittade ut genom fönstret sÄg hon svart rök bolma ut frÄn parkeringshuset.
â DĂ„ ringde jag till 112 som sa att de visste om att det brann. Men trots att det var mĂ„nga som ringde dröjde det jĂ€ttelĂ€nge innan polis, brandkĂ„r eller ambulans kom hit.
Zahra Sameti berÀttar att hon tycker Gottunda och ValsÀtra har förÀndrats. Att otryggheten i omrÄdet har ökat de senaste Ären och att hon nu Àr rÀdd för att gÄ ut nÀr det Àr mörkt.
â Det Ă€r 100 procent otryggt. Jag vet inte vad som ska hĂ€nda nĂ€r jag gĂ„r hĂ€r nĂ€r det Ă€r mörkt. NĂ€r som helst kan nĂ„gon komma fram och ta vĂ€skan av mig.
Flera personer i omrÄdet som UNT talar med Àr upprörda över det faktum att det dröjde sÄ pass lÄng tid innan polis och rÀddningstjÀnst kom fram till platsen pÄ onsdagskvÀllen.
â En granne till mig upptĂ€ckte att en bil satts i brand pĂ„ parkeringen hĂ€r, sĂ€ger lĂ€raren Khaled Wafai och pekar mot en parkeringsplats pĂ„ LinrepevĂ€gen dĂ€r tre utbrĂ€nda bilvrak fortfarande stĂ„r kvar.
â Han ringde till 112 och berĂ€ttade att det brann. Sedan gick det fem minuter, tio minuter. Han ringde igen och igen men ingen kom. Jag tycker det Ă€r sĂ„ konstigt, nĂ€r man ringer och larmar men ingen dyker upp, varken brandbilar, polisbilar eller ambulans.
Vi pratar med vaktmÀstaren Janne Lindström. Han driver ett litet företag och ansvarar för att ta hand om grönomrÄden i Gottsunda och ValsÀtra. Men i dag blir det inga vanliga arbetssysslor. Det förrÄd dÀr företaget har sin grÀsklippare, trimmer, lövblÄs och annan utrustning ligger i det parkeringshus som eldhÀrjades och nu har allting förvandlats till svart metallskrot.
â Det Ă€r en vĂ€ldigt tung dag i dag. Det hĂ€r kan bli droppen för ett litet företag som det hĂ€r.
Uppgivenheten Àr pÄtaglig hos flera av de personer vi trÀffar. Men nÀr vi frÄgar dem om vad de tror Àr anledningen till dessa oroligheter blir svaren olika. Shadi Al Hajeh fördömer onsdagens brÀnder men anser att polisens insatser som gjordes tidigare i veckan var för brutala.
â Det Ă€r sjĂ€lvklart att polisen mĂ„ste göra sitt arbete, men det mĂ„ste göras pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt. Man kan inte bara storma in i lĂ€genheter utan att ens förklara varför. NĂ€r de gör sĂ„ hĂ€r blir ungdomarna arga. Det mĂ„ste skötas snyggare.
Zahra Sameti, kvinnan som frÄn sin balkong sÄg brandröken stiga frÄn parkeringshuset, tror snarare att det handlar om att unga personer mÄste tvingas till arbete.
â Ansvaret ligger hos förĂ€ldrar och myndigheter. De mĂ„ste göra nĂ„got, nĂ„gon mĂ„ste ta hand om de hĂ€r personerna och se till att de tvingas in i arbetslivet.
Har du nÄgon förhoppning om att lÀget kommer bli bÀttre framöver?
â Nej, tyvĂ€rr. I gĂ„r kvĂ€ll kĂ€ndes det helt hopplöst, nĂ€r det tog sĂ„ lĂ„ng tid för polis och brandmĂ€n att ta sig hit. Och det Ă€r inte första gĂ„ngen som ingen kommit hit nĂ€r vi larmat. De har lĂ€mnat oss Ă„t vĂ„rt öde.