Jobbet med att inspektera Uppsalas alla kök är omväxlande och viktigt, berättar livsmedelsinspektör Ann-Sofie Stenqvist när vi klär på oss skyddskläder och hårnät. Hon ska ta med oss på en inspektion av köket på Von Bahrs skola i Uppsala. Inne i den stora salen hör vi hur personalen just håller på att förbereda för eftermiddagens mellanmål.
Ann-Sofie Stenqvist presenterar sig, hon brukar normalt komma oanmäld. Då ger hon personalen en stund att samla sig innan de tillsammans går runt och inspekterar. Men innan någon märkt så har inspektionen faktiskt redan startat.
– Jag tvättar händerna. Då märker man om det finns tvål och papper, det är steg ett, säger hon.
Fast nspektionen har egentligen börjat redan innan Ann-Sofie Stenqvist ens kommit till köket. På sitt eget kontoret undersöker hon vilka kontroller som gjorts tidigare, utifall det gjorts några anmärkningar och om köket har några speciella förhållanden. Skolköket som vi besöker hanterar till exempel många allergier.
– Det är direkt någon som sticker ut, och det får aldrig någonsin bli fel. Förutom temperaturer och städning så kommer vi därför kontrollera att de har rätt hantering av specialkosten, säger Ann-Sofie.
Tillsammans så går vi i skyddskläderna genom ett helt nystädat storkök med stora, glänsande och stålfärgade grytor. Ann-Sofie Stenqvist spejar på golven efter spår av skadedjur och tittar noga bakom hyllorna vid lastkajen om städningen gjorts ordentligt.
– Det är jätterent här. Inte helt ovanligt när det kommer till skolkök, säger hon.
Vad är det värsta du sett då?
– Jag har ju snavat över en och annan råtta, men det värsta är nog när jag hittade en papegoja i ett kök en gång. Den fick flytta ut, säger Ann-Sofie Stenqvist.
Du måste ju få riktiga hökögon av det här jobbet?
– Ja, man blir ju väldigt uppmärksam, säger hon.
I inspektionen ingår, utöver att undersöka städningen, även att kontrollera temperaturer. Med en specialtermometer får Ann-Sofie Stenqvist direkt reda på om kylarna och frysarna håller måttet.
Bakterier hinner snabbt växa till sig, och toxinerna som de skapar försvinner inte alltid när maten värms upp igen. Det vanligaste som restaurangägare åker dit på, är enligt Ann-Sofie Stenqvist, grytor som står framme med mat som inte kyls ner korrekt.
– Det är inte som att kyla ner mat hemma. Här rör det sig om väldigt stora volymer, de hinner inte kylas ner över natten och toxiner kan uppstå tills det är dags att servera igen, säger hon.
När vi besöker skolköket på Von Bahr så är miljön i princip steril. Men skulle vi ha hittat något så blir det anmärkning. I de fall det finns skadedjur så kan Ann-Sofie stänga ner en restaurang tills bristerna är åtgärdade.
Hur brukar kökspersonal reagera när du kommer så här då?
– Oftast så är folk väldigt trevliga, men det kan hända att de är stressade och mitt uppe i något. Eller så har de dåliga erfarenheter av myndighetspersoner sedan tidigare, säger hon
Brukar du välja matställe efter vad du inspekterar?
– Ja, visst blir det så, eller så blir man intresserad av, och sugen på maten man får se, säger Ann-Sofie Stenqvist.
Tillsammans går vi igenom skolkökets alla skrymslen. Personalen får svara på frågor om deras specialkosthantering och efter att alla punkter på Ann-Sofis mentala checklista bockats av får skolköket godkänt och kan servera fritidsbarnen sitt mellanmål.