Många chockerades över de vittnesmål från verkligheten som hördes i tv-programmet Uppdrag granskning tidigare i veckan. Såväl offentliga som ”vanliga” kvinnor trädde fram och berättade om hatet och hoten de får utstå för att de som kvinnor tar plats och uttrycker sina åsikter.
”Du är en riktig slyna och hora och du har två veckor kvar att leva”. ”Du behöver knullas sönder med ett baseballträ”. Så lät några av de kommentarer och brev som skickats till kvinnorna, från anonyma män.
Anneli Häyrén Weinestål, forskare vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet var en av dem som såg programmet. Hon förvånades inte över det hon såg.
– Det här är ett oerhört obehagligt och utbrett problem - ett uttryck för mäns våld mot kvinnor.
Självklart hotas även män, men inte på det här sexualiserade sättet. Det handlar om att få tyst på kvinnor, säger hon.
En av kvinnorna som deltog i tv-programmet var 21-åriga Julia som ifrågasatt H&M för att de sålde en t-shirt med en dömd sexualförbrytare – den avlidne hiphopartisten Tupac Shakur. Hon skrev ett inlägg på klädföretagets Facebooksida där hon bad H&M att förklara sig. Inom loppet av några timmar från det att hon hade publicerat sitt inlägg följde tusentals kommentarer från nästan uteslutande män. En majoritet av kommentarerna bestod av hat och hot i stil med ”jag hoppas att du och dina barn blir våldtagna”.
– Att hennes inlägg genererade så många kommentarer så fort beror nog på att han är en ikon för många. Hur det kommer sig att man så instinktivt hotar om våldtäkt och dylikt är en komplex fråga, men sexualiserat våld är ett vanligt verktyg för att kontrollera kvinnor, inte bara i krigstider och i mörka gränder. Till slut blir det också en typ av retorik, Anneli Häyrén Weinestål.
Hon säger att det sexualiserade våldet de senaste åren har blivit allt vanligare i det offentliga rummet. Anneli Häyrén Weinestå anser att utvecklingen som skett inom porrindustrin är en bidragande faktor.
– I dag finns det extrema former av porr som är otroligt lättillgänglig via internet. Det krävs bara några klick så kan man göra en beställning om att få se ett faktiskt övergrepp, såsom en gruppvåldtäkt, ske i realtid. Sedan räcker det ju med att titta på tv för att exponeras. Det går ju i snitt 2-3 kriminalserier per kväll där fallen ofta handlar om sadistiska våldtäkter mot kvinnor.
På Centrum för genusvetenskap är samtliga medarbetare vana vid att utstå hot. Feminism och jämställdhetsfrågor är bland de ämnen som provocerar de anonyma näthatarna mest.
– De är rädda för att kvinnor ska ta över, att män ska få lägre lön och lägre status. Det resonemanget kommer alltid upp när man talar om jämställdhet, och diskussioner om de frågorna slutar ofta i personangrepp.
De som står bakom hoten avslöjar i stort sett aldrig sina riktiga identiteter. Men enligt Anneli Häyrén Weinestål är det inte några speciellt skumma typer som gömmer sig bakom aliasnamnen.
– Jag skulle säga att det är ”vanliga” män, det är det vi ser i våldsforskningen. Jag tyckte att det var lite olustigt att alla de näthatare som Uppdrag granskning pratade med hade utländsk bakgrund, för det är inte bara män och killar med utländsk bakgrund som gör så här.
För att få stopp på de sexualiserade hoten tror Anneli Häyrén Weinestål på hårdare sanktioner. Men också att de som inte hatar vågar visa det.
– Vi som vill ha ett jämställt samhälle måste visa det. Det är de goda människornas tystnad som är farlig.