De ger miljoner till Uppsalaföretag
Nybildade Innovationsbron Uppsala har närmare 200 miljoner kronor till sitt förfogande för att hjälpa nystartade företag och företagsidéer. Behovet är mycket stort, både från universiteten och industrin, säger vd Kari Gustafsson.
Christer Heinegård, ordförande, och Kari Gustafsson, vd för Innovationsbron Uppsala, säger att de har muskler att driva fram nya framgångsrika företag i regionen.
Foto: Jörgen Hagelqvist
I den tidiga fasen intresserar sig sällan riskkapitalet för idéerna. Helt krasst är riskerna helt enkelt för stora, chansen till utdelning i framtiden oviss, svår att bedöma.
Det är där som Innovationsbron kommer in. Riskvilliga, och inte med bara pengar i bagaget. Forskaren eller företagaren kan också få stöd och hjälp med nätverk, affärs- och ämnesexpertis.
Samla krafter
— Det finns nu både mer pengar, det handlar om en fördubbling av resurserna. Men pengarna ska inte bara gå direkt till företag, de ska också användas för att stödja innovationssystem, säger Kari Gustafsson.
— Vi måste bort från splittrade innovationssystem och samla krafterna, säger Christer Heinegård, ordförande i Innovationsbrons styrelse.
Behoven är stora, i Uppsala betydligt större än för bara några år sedan.
— Då kunde det ibland vara svårt att hitta lämpliga projekt. Nu är det verkligen inte så, det finns gott om idéer, säger Christer Heinegård.
I den riktigt tidiga fasen kan det handla om stöd på i storleksordningen 100 000 kronor för sådant som patentansökning, utkast till affärsplan och förstudier.
Viktig med tålamod
När det är dags att bilda bolag och anställa folk, när kommersialiseringsfasen, den färdiga tjänsten eller produkten på marknaden, närmar sig, behövs stöd i miljonklassen.
Här är det viktigt med uthållighet och tålamod och Innovationsbron, med nya resurser, kan vänta på utdelningen. Man har också råd att misslyckas.
— Det är få som lyckas, totalt sett. Och företag kan ju hålla på i många år med en eller två anställda innan det lossnar, säger Christer Heinegård.
— Vår målsättning är ändå att vi ska orka med att få fler företag att växa, att bidra till tillväxten, säger Kari Gustafsson.
Men tanken är ändå att man ska dra sig ur projekt i nästa investeringsfas, när man kan få bra betalt av nya investerare, som riskkapitalbolag. Vinster för Innovationsbron innebär ju ännu fler tidiga projekt, ännu bättre chanser att lyckas.
Fler framgångar
— Det börjar också att bli väldigt dyrt, kostnaderna stiger kraftigt i den kommersiella fasen och då kan inte Innovationsbron med sin inriktning vara kvar, säger Christer Heinegård.
Innovationsbron Uppsala är i dag delägare i 15 bolag och stödjer ytterligare ett 25-tal. Exempel på lyckade satsningar som påbörjats av Teknikbrostiftelsen, är Silex Microsystems som startade 2000 i Järfälla och nu har 40 anställda.
Visionar Biomedical startades också 2000 som avknoppning från Pharmacia och omsätter nu åtta miljoner kronor.
Kari Gustafsson och Christer Heinegård räknar med att kunna presentera fler framgångshistorier inom kort. De kan faktiskt knappt bärga sig.
— Det är mycket som händer just nu, men olika företagsregler gör att vi inte kan avslöja något för dagen, säger Kari Gustafsson.
UNT Fakta
När löntagarfonderna avvecklades för drygt tio år sedan gick pengarna upp i stiftelser, bland annat Teknikbrostiftelserna som avvecklas vid utgången av nästa år.
De sju teknikbrostiftelserna, Industrifonden, Vinnova och näringsdepartementetbildade i stället 1 mars 2005 Innovationsbron med sju dotterbolag. I regionen för Innovationsbron Uppsala AB ingår, förutom Uppsala län, också Örebro, Dalarna, Gävleborg och Västmanland.
Totalt kommer koncernen under en tioårsperiod att satsa cirka 200 miljoner kronor per år på idéer från universitet och mindre företag i syfte att ge tillväxt.
Av medlen kommer 900 miljoner från de snart avvecklade teknikbrostiftelserna, 200 miljoner från Industrifonden och 500 miljoner kronor från Vinnova, uppdelat på 50 miljoner per år.
Så jobbar vi med nyheter