De fruktar nya neddragningar
Inom skolan och äldreomsorgen har man inte märkt av de ökade resurserna i Uppsala kommun. Nu fruktar man i stället kommande neddragningar.
Lärarförbundets ordförande i Uppsala, Anne-Marie Jansson Enkler, fruktar att många av hennes kolleger kan komma att sägas upp under den ekonomiska krisen.
Foto: Nina Leijonhufvud
- Då försvann kringtjänsterna på skolorna, som specialundervisningen, psykolog- och kuratorsstöd. Besparingarna drabbade de svagaste eleverna och gjorde tillvaron för lärarna mer besvärlig, säger Anne-Marie Jansson Enkler, ordförande i Lärarförbundet, Uppsala kommun.
Det har funnits ett misstroende mellan lärarna och kommunpolitikerna sedan dess. En förklaring kan vara att 90-talskrisen sammanföll med skolornas kommunalisering, 1991.
- Det var mer en slump och hade ingenting med varandra att göra. Fortfarande hörs det rop på att skolorna borde förstatligas igen, men jag ser det mer som att det tagit tid att hitta ett bra samarbete, att överbrygga motsättningarna, säger Anne-Marie Jansson Enkler.
Uppsala var också först i landet med att lägga varsel i skolan och blev något av en symbol för neddragningarna i skolan, ett rykte man senare har haft svårt att bli av med.
Men visst har Uppsalas skolor tillförts resurser sedan 1990-talet. Till att börja med de så kallade Wärnerssonpengarna, öronmärkta miljarder från s-regeringen 1998-2002. Sedan har den kommunala skolbudgeten utvidgats på 2000-talet när de stora barnkullarna från 1989-1992 gått i grundskola, en nivå som sedan kunnat bibehållas.
Anne-Marie Jansson Enkler erkänner också att det är knappast är fackets huvuduppgift att peka på förbättringarna.
- Vårt uppdrag är att verka för mer resurser. Men ibland får vi vara realistiska och inrikta oss mer på andra frågor, som organisationen, hur vi ska jobba, säger hon.
- När vi inte får det sämre på grund av neddragningar är det andra saker att tänka på. Politiska beslut som skriftliga omdömen och nationella prov är sådant som ger läraren en ny arbetssituation.
Lärarförbundet fruktar nu vad de kommande åren kan innebära i Uppsala.
- Vi ser ett sjunkande elevantal som kan ge övertalighet och arbetslöshet som följd. Jag hoppas dels att man kan vara generös med garantipensioner för de äldre, dels att man kan bibehålla visioner och tankar kring skolan för att locka nya till lärarjobbet, säger Anne-Marie Jansson Enkler.
Kommunal är det största fackförbundet bland kommunanställda, organiserar bland annat vårdbiträden och undersköterskor i äldreomsorgen och barnskötare i förskolan. Kia Solid, ordförande för Uppsalasektionen, minns också sitt 1990-tal.
- Barnskötarna drabbades mest, med svällande barngrupper i förskolan. Äldreomsorgen är det svårare att skära i, konstaterar hon.
Villkoren för äldreomsorgen har förändrats kraftigt på 2000-talet i och med konkurrensutsättningen. De privata arbetsplatserna är numera i majoritet för äldreboenden och i knapp minoritet i hemtjänsten.
- Vi har inte märkt av några goda år med mer resurser, tvärtom stramas det åt för varje upphandling, säger huvudskyddsombudet Tommy Olsson.
- Senast var det en ny schemaförändring som betydde en kostnadsanpassning vad gäller nattpersonalen, säger undersköterskan Sara Friman.
- Man kan inte gå ut på en enda arbetsplats och säga att här har man blivit fler, säger Tommy Olsson.
o, förresten: Omsorgen, gruppboenden för vuxna funktionshindrade har haft en hög och jämn bemanning de senaste åren, inser de fackligt förtroendevalda. Men, konstaterar de sedan, detta handlar om beviljat bistånd från Försäkringskassan och är inget kommunen kan påverka.
De misstänker att kommunens goda resultat på senare år gött administrationen och den krångliga organisationen med produktionsenheter. För egen del fruktar de nu bistra tider.
- Kommunen känns inte längre som en trygg arbetsplats, säger Kia Solid.
Så jobbar vi med nyheter