De forskar om ensamhet

Då studien genomfördes förra gången, 1985, var det 49 procent av den vuxna befolkningen i åldrarna 25 - 79 år som ofta eller ibland kände ensamhet. Enligt den senaste enkätundersökningen som genomförts under 2008 har siffran sjunkit till 42 procent. Fortfarande gäller dock att kvinnor känner aningen mer ensamhet än vad män säger sig uppleva.

UNT har tidigare berättat om denna nya studie och att den bland annat visat att upplevelser av ensamhet är vanligast bland unga människor och inte bland äldre, som kanske många tror. Nu har fler resultat sammanställts och analyserats. Det är 1742 svenskar i åldrarna 20 90 år som har deltagit i en enkätundersökningen med frågor om hur man upplever ensamhet.

Forskarna har också funnit att skillnaderna mellan könen inte är så särskilt stora när det gäller upplevd ensamhet. Möjligen om man jämför yngre kvinnor med äldre män. De kan sägas vara varandras motsatser när det gäller ensamhetskänslornas innehåll.
Lars Tornstam, professor i sociologi är huvudansvarig för denna studie liksom för den som genomfördes 1985.
- Känslan av ensamhet kan vara en blandning av flera känslor. Nedvärdering, alienation, självömkan och desperation kan ingå, säger han.

Tre av hans studenter har gjort delarbeten till studien. Elin Öberg har studerat hur ensamhetskänslor kan se ut för olika kategorier av människor.
- Det förvånade mig att skillnaderna mellan kvinnor och män var så små. Däremot sade sig yngre kvinnor ha en helt annan känslomix än äldre män. De äldre männen har mer av vad vi kan kalla skamset undflyende, medan unga kvinnor har mer känslor av nedvärdering, alienation, självömkan och desperation än genomsnittet, säger hon.

Mina Rydell har undersökt vad människor upplever som orsak till sin ensamhet.
- Yngre beskriver mest att de känner sig ensamma för att de är avvikare, känner sig utanför och inte har några vänner, medan äldre människor har mer konkreta orsaker. De kan sakna vänner eller släktingar i närheten eller transportmedel för att ta sig till dem, berättar Mina Rydell.
Ida Åström har sett närmare på hur ensamhetsupplevelser i barndomen kan påverka hur och om man känner sig ensam i vuxen ålder. Där har hon funnit ett tydligt samband.
- De som beskriver att de känt sig ensamma som barn, att de haft svårt att få vänner eller kontakt med det motsatta könet uttrycker också starkare ensamhetskänslor som vuxna, berättar Ida Åström.

Det framkommer också i undersökningen att det allra vanligaste sättet för svenskarna att mota sina ensamhetskänslor är att titta på tv.
- Det vet vi att det inte hjälper. Det näst vanligaste är att man tänker eller gråter och det hjälper inte heller. Däremot kan det hjälpa att söka kontakt, att ringa till någon eller besöka någon. Och det är kvinnor bäst på, säger Lars Tornstam.
Han berättar också att det är fler än hälften, 57 procent, som helt eller delvis anser att de själva brukar söka ensamheten för att de mår väl av den. Kanske man därför kan tala om den goda svenska ensamheten?

Den fullständiga rapporten kommer att ges ut senare i år.

De forskar om ensamhet

Svenskarna känner sig lite mindre ensamma i dag än vad de gjorde för 20 år sedan. Och kvinnor är bäst på att lindra sin upplevda ensamhet. Detta enligt en studie som gjorts vid sociologiska institutionen i Uppsala.