När UNT går upp i trappuppgången står redan PG och hälsar välkommen i dörren.
En piggare PG Norman öppnar dörren till sitt hem. När han rör sig i lägenheten för att ta fram kaffe och kakor behövs inte längre kryckor eller rullator.
– Man lever för de små framstegen. Varje dag i ett år har varit ett rehabpass, säger han.
Påsken 2020 drabbades han av covid-19 och då förändrades hans liv. UNT har tidigare skrivit om hur han gick ner 24 kilo efter att ha legat i respirator i sex veckor. När han fick komma hem från sjukhuset igen i november 2020 visste han att han aldrig skulle bli helt återställd.
– Man har fått en insikt om att livet inte är oföränderligt. Och åldrandet blixtstartade för min del.
Han hade fått ärrvävnad på lungorna. Orken, konditionen och styrkan fanns inte kvar. Det fanns en frustration över att inte kunna göra saker som han tidigare hade kunnat.
Men PG Norman gav inte upp. Han följde ett gymnastikprogram och tränade med en sjukgymnast. Trots att han fortfarande har en lång väg kvar så anser han att vardagen går lättare i dag.
– Allting var jobbigt första tiden när jag kom hem från sjukhuset och behövde klara mig själv. Men nu går det bättre, även om jag inte kommer att kunna bli 100 procent återställd.
I vintras berättade han för UNT att drömmen var att ha nog med krafter för att kunna åka upp till sin stuga i Örnsköldsvik och pyssla där. Midsommaren 2021 förverkligades denna dröm.
– Jag har börjat kunna klippa gräs och häckar på stugtomten, även om man får ta lite extra pauser emellanåt.
Idag rör sig PG relativt ohindrat runt i lägenheten utan kryckor.
PG Norman har även börjat köra bil igen. Han har testkört i stan, men det finns en oro inför att köra långa sträckor då hans kropp blir stel av att sitta länge i bilen.
Efter att sjukdomen efterlämnat ett försämrat hälsotillstånd har han beslutat att pensionera sig. Tidigare arbetade han som lärare på Valsätraskolan. Ett jobb han nu saknar.
– Blir jag tillräckligt pigg så börjar jag gärna jobba igen. Jag kanske kan hoppa in och vikariera ibland. Det är så roligt att träffa kollegor och elever.
För några veckor sedan var han även på besök på skolan. Det var första gången han var där sedan han blev sjuk.
– Jag kommer ihåg att jag sa till mina elever att: "vi ses igen om en vecka". Det var inför påsklovet 2020. Men det dröjde 14 månader innan jag kom tillbaka, säger han.
I dag skulle han inte vilja återgå till en fast anställning. Hade han vetat att han skulle bli så sjuk som han blev hade han pensionerat sig tidigare.
– Jag tog för givet att jag skulle vara frisk som pensionär, men så blev det inte, säger han.
Nu vill han spendera mer av sin tid i sin i sin stuga i Örnsköldsvik och sin kolonilott i Uppsala.
I dag försöker PG Norman att se situationen från den ljusa sidan. Han är glad att lungorna har återhämtat sig och att han kan röra sig mer obehindrat.
"Det går framåt, men var vi landar vet jag inte", berättar PG.
– De flesta som var lika sjuka som jag lever inte i dag, säger han och fortsätter:
– Men det är fortfarande psykiskt påfrestande. Visa dagar känns det som att det blir bättre, men andra dagar känns det som man står still. Och den dagen det börjar gå bakåt... Det kommer inte blir roligt.
Nu deltar han i olika forskningsstudier på personer som haft covid-19. Han själv kände sig frustrerad över att läkarna inte kunde ge honom några svar när han undrade över sina möjligheter att tillfriskna. Han hoppas nu att han kan hjälpa andra att få svar.