De flesta motioner avslås
Sveriges riksdagsledamöter motionerar till tusen. Men inte i motionsspåret. Det är vid skrivbordet som ledamöterna skriver över 1 000 riksdagsmotioner varje år. Men strängt taget alla motioner avslås i riksdagen. Statsvetaren Olof Pettersson kallar fenomenet "De vanmäktiga motionärerna".
@3a Text:— Ledamöterna är rädda för att hängas ut som riksdagens nollor, att inte ha skrivit en enda motion. Därför börjar man skriva motioner om allt möjligt, säger Olof Pettersson, professor i statsvetenskap och forskningsledare vid Studieförbundet näringsliv och samhälle.
I och för sig ser Olof Pettersson motionsskrivandet som en del av den svenska demokratin eftersom det är viktigt med ett forum för opinionsyttringar. Men eftersom i princip alla motioner avslås karaktäriserar han det mer som ett skådespel, en ritual, en regndans.
"Mycket tid som går åt till ingen nytta"
Och dessutom kostar det pengar.
- Jag vet inte hur mycket det kostar, men det är stora summor. Motioner ska skrivas, beredas i utskott och därefter kanske det blir diskussion i kammaren. Flera motioner återkommer dessutom år efter år. Det är mycket tid som går åt till ingen nytta. Vi vet ju att så gott som alla motioner avslås, närmare 99 procent, säger Olof Pettersson.
Men samtidigt tar han riksdagsledamöterna i försvar. Somliga anser att riksdagsledamöterna har en fet lön och att de inte gör rätt för pengarna. Olof Petterson delar inte den uppfattningen.
"Många jobbar med fel saker"
- Många jobbar oerhört hårt. Problemet är att de ibland jobbar med fel saker. Riksdagen borde vara centrum för en het samhällsdebatt. I kammaren borde ledamöterna ha möjlighet att debattera en viktig fråga under en hel vecka om det var nödvändigt. Riksdagens olika utskott borde ägna tid för att granska EU-frågorna mycket mer och en självklar uppgift för riksdagsledamöterna borde vara att se hur riksdagens resurser fördelas och används, säger Olof Petterson och tillägger:
— Skulle riksdagen uppföras i dag skulle det inte fungera som det gör nu. I andra länder, exempelvis England och Frankrike har den enskilde ledamoten mindre utrymme. Där lägger man ned mer tid på större och viktigare frågor.
Så jobbar vi med nyheter