De flesta har nytta av implantatet

De allra flesta som fått ett hjärnstamsimplantat tycker sig ha god nytta av det. Enstaka patienter uppnår till och med så bra hörsel att de kan klara ett telefonsamtal.

Karin Lundin

Karin Lundin

Foto:

Uppsala2014-07-06 13:00

Det framgår av en utvärdering av de 24 patienter som hittills fått ett hjärnstamsimplantat inopererat vid Akademiska sjukhuset.

– De allra flesta har använt implantatet och uppskattat att det brutit deras totala ljudisolering. Hur mycket de kunnat höra med hjälp av implantatet varierar dock kraftigt, säger hörselingenjör Karin Lundin vid sjukhusets öronklinik.

1993 var Akademiska sjukhuset först i Nordeuropa att operera in ett hjärnstamsimplantat. Patienten var en man vars hörselnerver förstörts av tumörsjukdomen neurofibromatos typ 2. Sedan dess har ytterligare 19 vuxna kvinnor och män med denna sällsynta ärftliga sjukdom behandlats på detta sätt.

Bara i ett enda fall har implantatet inte fungerat när elektroderna i det skulle aktiveras några veckor efter operationen.Övriga patienter har alla kunnat förnimma och i varierande grad kunnat särskilja olika typer av ljud från omgivningen, och i de flesta fall tillräckligt bra för att underlätta läppavläsningen när de pratat med andra.

– Några har till och med kunnat höra andra utan läppavläsning. I ett överraskande lyckat fall har patienten till och med kunnat prata i telefon med främmande personer. Det tycker jag säger något om potentialen med den här tekniken, säger Karin Lundin.

Ett implantat brukar innehålla 21 elektroder, men oftast kan inte alla aktiveras och skicka ljudsignaler till hjärnan.

– Att antalet aktiva elektroder varierar förklarar dock bara delvis varför resultaten när det gäller att uppfatta och särskilja ljud skiftar så kraftigt från patient till patient. Förmodligen spelar sådana faktorer som graden av träning liksom orken och motivationen att lära sig vad de nya ljuden betyder också en stor roll. Även hur väl patienterna kan höra olika frekvensskillnader mellan de olika elektroderna har förmodligen stor betydelse, säger Karin Lundin.

Av de 24 patienterna är fyra barn. För ett av dem har implantatet inte fungerat alls och för ett sattes det in så nyligen att det ännu inte går att avgöra nyttan av det.

– Trots att de föddes döva och alltså aldrig haft normal hörsel har de efter att ha fått implantatet lärt sig att säga åtminstone några ord. Eftersom de inte tar av sig den yttre delen av implantatet vet vi också att de förmodligen uppskattar den möjlighet det ger dem att höra, säger Karin Lundin.

Hela utvärderingen finns publicerad i facktidskriften Acta Oto-Laryngologica.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!