Det mesta på Linnés Hammarby ser ut som det skulle kunna ha gjort när han själv bodde här, en bit från stadens sus och dus.
Det är varmt, en dag som sticker ut i en sommar med många regnmillimeter. De flesta håller sig i skuggan, men både hästridningen och fårklippningen får många, de flesta lite yngre, att ge sig ut från parasollen.
– Vi ville göra en utflykt i dag. Att det blev så fint väder var en bonus, säger Victor Bastin, som är här med sina döttrar Mina och Freja.
De står och väntar på att fårbonden Jonas Niklasson ska klippa ännu ett av fåren i hagen.
– Dels så klipper man dem för hygienen, men vi mönstrar även lammen, säger han innan han vant lockar till sig ett av fåren. Förvånansvärt fort är processen avklarad och fåret kan leka vidare, förhoppningsvis lite svalare.
– Men de lider inte så mycket av sin ull i värmen som man kan tro, säger han.
Jan Cederholm bär trekornshatt dagen till ära, högsta mode på 1700-talet. Det är han som har hand om alla djur på Hammarby.
– Vi har ett trettiotal får här, säger han.
– Ullen skänker vi bort till den som vill ha den.
Plädar gjorda av ull från förra klippningen säljs en bit bort i ett av marknadsstånden.
Jan Schmidt och Elisa Edgren strosar tillsammans bland blomstret och människorna. Han med käpp, hatt och rock – hon med lång klänning och ett litet parasoll. Onekligen stiliga, men säkerligen också lite svettiga under munderingarna.
– Vi gillar allt som har med 1700-talet att göra, säger Jan.
Har ni hittat några likasinnade här i dag?
– Vi hoppas få göra det, säger Elisa, och fläktar sig lite.