Tunakolonin vattnar inte med kommunalt vatten, utan har ett särskilt å-vattensystem.
En dag strax innan jul i fjol ringde Ylva Lindahls mobil. Det var en tjänsteman från Uppsala kommun.
– Han sa "jag ska bara ringa och berätta att ni är skyldiga oss 600 000". Sedan la han på, berättar Ylva Lindahl, som är ordförande i Tunakolonin, ett koloniområde i Tuna backar.
– Jag höll ju på att dö, få en hjärtinfarkt sådär precis innan jul.
Tidigare har Tunakolonin haft en vattenräkning på cirka 7 000 kronor per år. Men i april 2020 gjordes avgiftssystemet om. Varje kolonistuga behöver sedan dess betala en fast brukningsavgift, så kallad lägenhetsavgift – trots att stugorna enligt kommunens regler inte får ansluta sig till vattennätet.
– Vi har ett å-vatten-system, så vi vattnar inte ens med kommunens vatten. På koloniområdet står 38 tappkranar där vi tar dricksvatten, så det är ju jättelite vatten vi använder, säger Ylva Lindahl.
38 sådana här dricksvattentappar står utställda på det stora koloniområdet. På varje tapp går det cirka 10 stugor. Uppsala Vatten tar ut en avsevärt mycket högre avgift för tappen än för en lägenhet/villa.
Föreningen har också en servicestation med toalett. Tunakolonin har 304 stugor, vilket totalt innebär en avgift för vatten och anslutning på cirka 160 000 kronor om året för föreningen – 153 000 kronor mer än tidigare. På grund av en miss när taxorna gjordes om fick föreningen ingen information om den nya vattentaxan – och inte heller några vattenräkningar på flera år. När kommunen i fjol krävde föreningen på 585 000 kronor var det retroaktivt.
Föreningen vägrade dock att betala – och kommunen vägrade ge med sig. Nyligen avgjordes ärendet till slut i hyres- och arrendenämnden, som avskrev stora delar av fakturorna eftersom det gått för lång tid.
– Vi är ju nöjda med att inte behöva betala nästan 600 000, men missnöjda med att vi måste betala avgift för indraget vatten samtidigt som vi inte får dra in vatten, säger Ylva Lindahl.
Tunakolonin måste nu betala en så kallad lägenhetsavgift för vatten, trots att de inte får dra in vatten i stugorna.
Hon säger att föreningen satte av några tusenlappar om året i väntan på fakturorna.
– Men vi tänkte också att kommunen kanske var schysst och inte debiterade oss eftersom vi haft en vattenläcka. Jag fattar inte hur vi kunde tro nåt sånt.
Att föreningen fick vattenräkningar flera år för sent berodde på att Uppsala vatten behövde göra en ordentlig utredning kring de nya taxorna. Det förklarar Jenny Sävenhed, chef på Uppsala Vatten.
Tio stugor delar på en vattentapp, varför ska varje stuga betala som en hel lägenhet eller villa?
– Alla som har nytta av kommunalt vatten och avlopp behöver betala för infrastrukturen, säger Jenny Sävenhed som påpekar att det är kommunfullmäktige som bestämmer hur avgifterna ska utformas.
"Jag har full förståelse för att kolonistugeägarna tycker att det känns orättvist", säger Rickard Malmström (MP), ordförande i Uppsala vatten.
Politikern Rickard Malmström (MP) är ordförande i Uppsala vatten. Han anser att Uppsala vatten gör rätt tolkning av hur avgifterna ska fördelas.
– Men jag har full förståelse för att kolonistugeägarna tycker att det känns orättvist, säger han.
Rickard Malmström satt i fullmäktige 2020 och sa då ja till de nya taxorna, som innebär att en större del av avgiften än tidigare består av fasta kostnader och en mindre del av vattenförbrukningen. Han uppger att Miljöpartiet förgäves försökte förhandla fram en taxa som styrs av vattenförbrukningen.
Enligt vattenlagen ska avgifterna vara skäliga och rättvisa. Är det rättvist nu?
– Ja, lagen kan se rättvisa både i att alla betalar lika mycket för de fasta kostnaderna och att alla betalar utifrån sin vattenförbrukning.
Trots att man sedan inte får dra in vattnet i sin stuga?
– Jag tycker inte det, men lagen medger nuvarade taxa.