När Therez Almerfors (M) kampanjade inför EU-valet på Stora torget hotades hon av en aggressiv man.
Ledande politiker har 30 procent högre risk att utsättas för hot, hat och våld. En verklighet som bland andra kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) fått känna på under sin tid som förtroendevald. Men tystad tänker han inte bli.
– Det har ökat, framför allt på sociala medier. Men det handlar om en minoritet, de som inte kan skilja på sak och person, majoriteten är ändå artiga och trevliga, säger han.
Hur hoten och hatet ser ut mot just honom vill han inte prata om, men han säger att han utsatts för dödshot, dock inte öga mot öga.
Rollen som förtroendevald blir alltmer utsatt. Nyligen blev Uppsalamoderaten Therez Almerfors dödshotad när hon pratade politik med väljarna inför EU-valet.
Erik Pelling konstaterar att förtroendevalda kvinnor är mer utsatta än män.
– De får utstå grövre hat, ofta sexistiska kommentarer. Jag blev väldigt upprörd när jag hörde vad som hänt Therez vid valstugan. Grundförutsättningen är att vi i ett demokratiskt samhälle ska kunna röra oss fritt och kunna stå för våra åsikter utan att drabbas av hat, hot eller våld, säger han.
En undersökning som gjorts av Sveriges kommuner och regioner, SKR, visar att kvinnor har två gånger högre risk att utsättas och för unga politiker är risken fem gånger så hög.
Erik Pelling (S) vill inte prata om hatet mot sin egen person. "Kvinnor är extra utsatta", säger han.
Politiker i ledande ställning kan råka mer illa ut än andra, och vissa frågor triggar i gång hat och hot mer. Dit hör bland annat beslut som fattas av social- och byggnadsnämnd. När lokala politiker fattar beslut om skolor, äldreomsorg, att bygga i vissa områden - eller riva i andra - rör det upp känslorna.
– Byggfrågorna är de som är mest kontroversiella, bekräftar Erik Pelling.
På senare tid har planerna på att bygga nya bostäder i Bergsbrunna/Sävja-området skapat mycket debatt, stundtals hetsig sådan. I exempelvis Facebookgruppen "Planerna för Uppsalas sydöstra stadsdelar" går man hårt åt just Erik Pelling.
I flera inlägg kallas han exempelvis för "Gestapo" och andra epitet med koppling till nazism, men när UNT tar kontakt med mannen bakom uttalandena stänger han snabbt ner sina konton.
Tonen på sociala medier kan vara hård och rå. Här liknas Pelling vid Gestapo.
SKR har undersökt tryggheten för de förtroendevalda sedan 2012. I den senaste rapporten anger i snitt tre av tio politiker att de har utsatts för olika former av hot, hat eller våld.
– Så har det sett ut länge, men vi ser att det ökar i samband med valen och att konsekvenserna ökar för varje år, säger Anna-Lena Pogulis, utvecklingsledare på SKR.
Hon arbetar särskilt med att stödja kommuner och regioner när det gäller hat, hot och våld som riktas mot förtroendevalda.
Anna-Lena Pogulis, utvecklingsledare på Sveriges kommuner och regioner, SKR uppmanar alla som deltar i det politiska samtalet att säga ifrån när sakfrågorna blir till personangrepp.
Av dem som svarat att de utsatts för olika former av hot eller våld, anger 43 procent att det fått konsekvenser. Det kan handla om att man drar sig undan debatt eller undviker vissa frågor, men också att man hoppar av det politiska uppdraget.
– Efter valåret 2022 fick vi en alldeles ny indikation, då uppgav 52 procent av dem som utsatts att de minskat sin medverkan på sociala medier. Det får med andra ord konsekvenser för det politiska samtalet, säger Anna-Lena Pogulis.
Hon ser också risker med att unga politiker, kvinnor och personer med invandrarbakgrund tackar nej till uppdrag som förtroendevald på grund av hat och hot.
– Vi vill ju att de förtroendevalda speglar befolkningen. I förlängningen påverkar hatet vår demokrati negativt, säger hon.
SKR förser kommuner och regioner med utbildningsmaterial och ger råd i hur man ska rusta kommunpolitiker för att möta hot och hat. Det handlar bland annat om utbildningar för att öka kunskap och medvetenhet.
Statsvetaren Sandra Håkansson vid Uppsala universitet har forskat på hot mot politiker med ett särskilt öga på kvinnors situation.
– Det ökar framför allt vad gäller digitala hot, via mejl eller sociala medier. Man kan också se en skillnad i karaktär. Kvinnor angrips ofta för sin person, sitt utseende eller kön. Deras politiska uppdrag är sällan i fokus. Medan männen däremot attackeras med hänvisning till den politiska kompetensen, säger hon.
Varför det ser ut på det sättet är en fråga som forskarna vill titta närmare på.
– Det kanske handlar om attityder, gamla invanda traditionsmönster inom en manlig sfär.
Sandra Håkansson, forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet har undersökt hat och hot mot politker. "Risken är att de tystas och hoppar av och då har vi ett demokratiproblem", menar hon.
Sandra Håkansson menar att det kan få stora konsekvenser för demokratin och systemet med folkvalda politiker.
– Vi ser att utsatta politiker till exempel tenderar att undvika vissa ämnen, drar sig undan från den politiska debatten och att de kanske inte heller vill förekomma i media i samma utsträckning som tidigare. Det blir ett problem eftersom den politiska debatten är viktig för att man ska kunna utveckla nya förslag, säger hon.
Ylva Stadell (S) är ordförande i plan- och byggnadsnämnden i Uppsala och som sådan ofta utsatt för aggressiva människor som inte gillar besluten nämnden tagit. Bland annat minns hon en infekterad debatt om en muslimsk förening i Stenhagen som vill ha en lokal.
– I den vevan ökade hotbilden. Vi är många som kan vittna om liknande reaktioner. Men det är viktigt, tycker jag, att inte låta hatet vinna. Man får försöka ta det politiska samtalet om det går, men polisanmäla allt som är personangrepp, eller riktat mot ens familj, säger hon.
Jennie Claesson (L) berättar att hon blev utsatt under valrörelsen 2022.
En annan som utsatts för trakasserier är liberalen Jennie Claesson.
– Jag blev utsatt under förra valrörelsen, men sanningen är att det pågår hela tiden. Det kan vara subtilt som uttalanden på sociala medier, privata meddelanden eller en hotfull ton på stan.
Några konkreta exempel vill hon inte ge. Att tala öppet om det hat och hot som riktas mot ens person kan nämligen trigga i gång nya attacker.
– För mig som mamma är det ännu värre när någon ger sig på ens barn. Vuxna människor måste kunna uppföra sig och lämna barn utanför oavsett vad man tycker om mig eller min politik.
I samband med ett val ökar politikernas utsatthet.
Både Jennie Claesson och Ylva Stadell tycker att tonen hårdnat under åren. Det har blivit värre.
– Utsattheten får ju konsekvenser för demokratin i form av att färre vågar ta steget och bli politiker. De tror inte att de kommer stå pall, säger, Jennie Claesson.
Ylva Stadell säger att det är viktigt att kvinnor i politiken står upp för varandra.
– Vi behöver prata med varandra och stötta när det blåser.
Där håller Anna-Lena Pogulis på SKR med:
– Vi kanske aldrig kan förändra förövarna, men vi kan gemensamt skapa motståndskraft genom att säga ifrån när vi stöter på den här typen av påhopp.