Madeleine Stjernberg är specialistsjuksköterska på IVA.
– När min lediga dag i veckan kom gjorde jag matlådor så att jag kunde slippa laga mat de andra dagarna. Resten av veckan var det bara jobba och sova som gäller. Det är det man orkar, säger småbarnsmamman Madelaine Stjernberg.
Hon är specialistsjuksköterska på Centralintensiven. Trots att antalet intensivvårdspatienter ökar är det betydligt lugnare nu än när hon och kollegorna arbetade på krislägesavtalet i januari.
– Då var man tvungen att jobba tolvtimmarspass, i stället för åtta. Det innebär att man inte har någon tid för fritid eller något när man kommer hem. Man tar en dusch, försöker koppla av men sen måste man lägga sig för om några timmar ska du jobba tolv timmar till, säger hon.
Det är strax över en månad sedan som förra krisschemat avslutades, som gällde under nästan hela av januari och början av februari, och som innebar att Madeleine och hennes kollegor fick arbeta så mycket som 16 timmar övertid i veckan.
Antalet covidpatienter som ligger på intensivvårdsavdelning på sjukhuset har ökat stadigt de senaste två veckorna. I slutet på februari låg här noll patienter med covid. För en vecka sedan var det sju. Nu är de tolv inlagda, och regionen har ansökt om att införa krislägesavtalet i intensivvården igen. Och Madeleine ska rycka in på schemat – igen.
Hennes arbete är vad som står mellan liv och död. Det finns gott om respiratorer och sängplatser för covidpatienter. Men bristvaran är specialistutbildad vårdpersonal. Och eftersom vårdläget är liknande i andra län runtom i landet kan man inte låna personal från andra regioner. Då finns det bara ett alternativ när patienterna blir fler – att Madeleine och de andra måste jobba fler timmar.
Arbetsbelastningen var stor förra gången. Men det var inte det värsta.
– Jag träffade inte min dotter så mycket. Det var det jobbigaste. När jag ska jobba en hel natt och börjar redan klockan sju på kvällen hinner jag inte natta till exempel, det var tufft såklart, säger Madeleine Stjernberg.
Det är inget som Madeleine längtar tillbaka till.
– Det är otroligt slitsamt, men är det vad som krävs så är det vad jag måste göra. Det är inte ett alternativ att säga nej om det innebär att liv sätts på spel, säger Madeleine Stjernberg.