– Under min tid var det ideologiskt sett rätt laddade år, så det var många djuplodande diskussioner under middagar med kåren. Förr eller senare hamnade vi alltid på V-dalas pub och där fortsatte diskussionerna in på natten, berättar den moderata riksdagsledamoten Hans Wallmark. Han satt som ordförande i kåren 1988, och det var där han träffade tidigare finansministern Anders Borg, som sommaren efter också intog ordförandeposten.
Även Ilona Szatmari Waldau, kommunalråd för Vänsterpartiet i Uppsala, hade några år tidigare suttit som vice ordförande.
– När jag satt som vice ordförande var första gången på många år med bostadsbrist bland studenter. Jag uttalade mig då i UNT om att vi snart måste hysa in studenter i gympasalar, vilket fick många Uppsalabor att ringa och erbjuda sina extrarum till studenter. Det utvecklades sedan till en bostadsjour.
LÄS MER: Studentkåren - en språngbräda till arbetslivet
Birgitta Dahl har haft flera ministerposter och varit riksdagens första talman - men på 1960-talet var hon ordförande i Uppsala studentkårs sociala utskott. Alla har dock inte fortsatt på banan med politiska uppdrag efter kårtiden. Pelle Svanslös-författaren Gösta Knutsson är kanske det mest kända exemplet på det, men även Katrine Marçal, i dag författare och politisk ledarskribent, finns med på listan över kåraktiva personer. Och dagens politiska system inom kåren har inte alltid sett ut som det gör idag, säger docent Carl Frängsmyr.
– Kåren bildades 1849, men det var först på 1960-talet som politiska val infördes. Innan dess var kåren mest sammanbryggande mellan nationerna och ordföranden valdes av 1Q i nationerna. Kandidaterna kom också från nationerna. Det ansågs klädsamt att kandidaterna skulle hålla låg profil, men visst förekom kampanjer i och utanför nationerna.