De borgerliga befarar fler skattehöjnimngar
Socialdemokraterna höjer kommunalskatten i Uppsala högst motvilligt och anbefaller samtidigt fortsatt sparsamhet. De borgerliga misstror och befarar nya skattehöjningar i framtiden. De beskeden gavs då budgetdebatten inleddes i kommunfullmäktige på måndagen.
— För oss socialdemokrater är en skattehöjning inget självändamål. Det är den åtgärd som återstår när inga andra realistiska alternativ finns kvar.
Hartwig beskrev utvecklingen som ledde fram till beslutet:
Partiet hade gått till val på oförändrad skatt. Alla då kända prognoser visade att man borde klara ekonomin utan att behöva röra skatten.
Den ambitionen fanns kvar då politikerna i maj bestämde att nämnderna måste dra ner 120 miljoner. Så kom slag i slag nya dystra besked; ett befarat underskott i år på över 300 miljoner, och meddelandet att man under de närmaste tre åren skulle få in 270 miljoner mindre i skatt än vad ekonomerna hade hoppats på.
"Botten nådd"
Till detta kom beskedet att man var på väg på att tappa statsbidrag till en neddragen skola.
— Det kändes då som botten var nådd, berättade Hartwig.
Utöver de 200 personer som redan sagts upp i skolan skulle man nästa år tvingas säga upp ytterligare 300. Under hösten påbörjades uppsägningarna inom äldrevården som motsvarar 200 tjänster.
— Att gå ännu längre skulle få enorma konsekvenser för verksamheten, förklarade Hartwig.
Men folkpartiets kommunalråd Jan-Ove Jerrestål tyckte att Hartwig berättelse borde ha börjat långt tidigare:
— Uppsala kommun har under en lång rad av år kunna skörda frukterna av en högkonjunktur med ökade skatteintäkter. Då gjordes ingenting för att strama åt ekonomin så att den skulle vara stabil vid en lågkonjunktur.
Löser inte problemen
Enligt Lena Hartwig löser skattehöjningen inte de ekonomiska problemen. Man måste även anpassa kostnaderna till intäkterna.
Men Jerrestål var pessimistiskt inför fortsättningen.
- Det finns absolut inget som tyder på att vänstermajoriteten har styrkan att genomföra ett ekonomiskt stålbad.
— Scenariot är troligen ökande underskott, skuldsättning och en ny skattehöjning, siade han.
De övriga borgerliga kommunalråden fyllde på med liknande profetior.
Enligt Gunnar Hedberg (m) präglas majoritetens politik av en dyrbar och slapp låtgåanda. Skattehöjningen är ett uttryck för uppgivenhet.
Ola Leife menade att den rödgröna majoriteten försöker flytta fokus från den okontrollerade kostnadsutvecklingen till problemet med minskade skatteintäkter, vilka egentligen inte minskar utan ökar mindre än vad man trott. Och det finns, enligt Leife, andra möjligheter än att höja skatten.
"Skrota hela systemet"
Centerns kommunalråd Lars O Ericsson förklarade att Uppsalas stora problem är en övertro på den ny kommunala organisationen.
— Det hade varit bättre om vi hade skrotat systemet med beställare—utförare, tyckte Ericsson.
De borgerliga hävdade att den höjda skatten kommer att försämra Uppsalas tillväxt.
Vänsterpartiets Britt Löfgren menade att en skattehöjning kan befrämja tillväxten. Sverige har en hög tillväxt i förhållande till andra europeiska länder. Och den beror på vårt välfärdssamhälle.
— Vi vill klara av det välfärdssamhället, sade Britt Löfgren.
Och till skillnad mot socialdemokraterna som ville hålla skatten oförändrad under förra valrörelsen, förslog hennes parti en höjning av skatten med 70 öre.
Karin Fallgren (mp) påminde att också hennes parti ville höja skatten, just för att ge skolan de medel som nu behövs.
Så jobbar vi med nyheter