De arbetar billigt utan större entusiasm

Ute vid fagra Hammarskog har Uppsala kommun ett 20-tal anställda. Ungefär hälften av dem arbetar i snickeriet, flera av dem är OSA-anställda. Du kan bland annat se deras alster på lekplatser, rastplaster och i kuren du står när du väntar på bussen.
Somliga av dem jobbar heltid, andra inte. Lägstalönen för OSA-anställda uppgår till 12 300 kronor i månaden för en heltidstjänst. Snittlönen är 14 000 kronor i månaden.
Mauri Salmi jobbar heltid i snickeriet. Han kommer ut i solskenet, slår sig ned på träbänken, tänder en cigarett.
- Det är skit, säger han och borstar spånen av sig. Jag har haft OSA i 13 år och tjänar 13 702 kronor i månaden. Får ut knappt tiotusen efter skatt. Slavlön för 40 timmar i veckan.
Hur klarar du dig?
- Det gör jag inte.
Hans arbetskamrat på träbänken, Bo Österberg har jobbat lika länge och har samma lön.

Här ute är man besvikna på sin arbetsgivare, Uppsala kommun. De känner sig hjälplösa, tappade mellan stolar. Påstår sig tillhöra en grupp som ingen bryr sig om.
- Vad ska vi göra, vad har vi för alternativ? Det är bara att kämpa vidare, säger Bo Östergren och återvänder in till sågen.
Arbetskamraterna pratar om en oerhörd frustration över att år efter år tvingas leva på en lön mellan 13 000 och 14 000 kronor i månaden. Vi har också räkningar att betala, säger en av dem.
Hans Hård är facklig förtroendeman inom Kommunal som organiserar ungefär hälften av de drygt 100 OSA-anställda i Uppsala kommun. Han anser att OSA-anställda har en väldigt låg lön.
- Antingen har arbetsgivaren inte tillräckligt med pengar eller också vill man inte betala mer. Vi kämpar för att få upp lönerna för våra medlemmar, men det är svårt. Vad som händer med dem som inte är anslutna vet jag inte, säger han.

Lennart Andersson, verksamhetschef inom arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning i Uppsala kommun, säger bl a så här:
- Varken vi i kommunen eller arbetsförmedlingen har jobbat tillräckligt med den här gruppen. Det är lätt att fastna i en åtgärd, men jag tror inte att det här är speciellt för Uppsala.
Nyligen avslutade ett projekt som riktade sig mot yngre OSA-anställda. Dessa uppmuntrades till kompetensutveckling som förhoppningsvis skulle leda till att de kunde lämna sin OSA-anställning.
Projektet anses lyckat. Ett 60-tal personer nappade på idén. Av dem har ca hälften kunnat lämna sin OSA-anställning för studier eller annat arbete, med eller utan lönebidrag.
- Det här är en strategi vi ska fortsätta med, säger Lennart Andersson.

De arbetar billigt utan större entusiasm

De känner sig livegna, betraktar sig som tjänstehjon. I veckan stannade flera av arbetarna på Hammarskogs snickeri hemma eftersom de inte längre orkade gå till jobbet. De tycker de tillhör en grupp som ingen bryr sig om.