Att gå ut på krogen när man är förtroendevald är inga problem menar Emil Eneblad. "De som inte sköter sig på krogen tänker nog extra mycket på att sköta sig på krogen, men jag brukar sköta mig."
Emil Eneblad (SD), 23 år: "Jag fick ett Jimmie-moment"
När UNT hälsar på hemma hos Emil Eneblad, ordförande för Ungsvenskarna och ledamot i Uppsala kommunfullmäktige, ursäktar han sig för att han är lite bakfull.
– Jag var ute på en gaybar i Stockholm igår och det var många sverigedemokrater där som ville bjuda mig på alkohol, säger han.
Såhär dagen efteråt är det te som gäller istället. Han häller upp i en mugg med ett motiv av en gråtande Åsa Romson.
– Jag tror aldrig att jag köpt en egen mugg. Alla jag äger har jag fått i present, så då blir det många sådana här, säger han.
Innan Emil Eneblad engagerade sig i Sverigedemokraterna var han med i Moderata ungdomsförbundet en sväng. Hans farbror var moderat kommunpolitiker och tyckte att han skulle gå med. Men själv menar Emil Eneblad att han aldrig var moderat på riktigt. Under gymnasiet blev han alltmer övertygad om att det var Sverigedemokraterna som var partiet för honom.
– När man är i den åldern är ju inte politik något man alltid förstår. Det handlade framför allt om att jag såg samhällsproblem, säger han.
Engagerad sverigedemokrat blev han först efter att han utsattes för ett väpnat rån. Emil Eneblad var missnöjd med hur polisen hanterade ärendet och dagen efter att ärendet lades ner tog han kontakt med Sverigedemokraterna.
– Jag satt på bussen hem från skolan och var skitarg. Då ringde jag Sverigedemokraternas distriktsordförande och sa "tja, jag är trött på det här och vill engagera mig."
Det var en personlig händelse som triggade igång engagemanget alltså?
– Ja, så är det nog för många sverigedemokrater. Man får sådana här Jimmie-moments.
"Det är viktigt att inte alla ens vänner har politiska intressen så att man kan ringa en söndagskväll och bara snacka skit eller prata om kärleksliv och sådana saker", säger Emil Eneblad.
Hur känner man sig säker på vilket parti man ska välja när man är så ung?
– I de allra flesta fall tror jag inte att man gör det. Ofta handlar det nog bara om sociala sammanhang. I Sverige är det många politiker som börjar sin politiska karriär väldigt tidigt i livet och det vet jag inte riktigt vad jag tycker om. Det innebär ju att människor skolas till politiker istället för att bli det av egen maskin, säger han.
Och han själv då? När han gick med i Sverigedemokraterna kände han sig bombsäker på att det var rätt parti och den känslan menar han bara har förstärkts med åren. Men trots att den politiska karriären ser ut att flyta på bra, skulle han ändå vilja ta en paus någon gång och testa ett annat jobb.
– Jag tänker inte hymla med det och låtsas att jag är folklig, men det känns inte jättebra att jag aldrig har haft ett annat jobb.
Nora Karlsson (C), 25 år: "Många stannar vid Instagrampolitiken"
Nora Karlsson har pluggat vid SLU och Uppsala Universitet. Men så mycket vanligt studentliv har det inte blivit, i stället blev det politiken som formade hennes studietid.
Det är inte alltid helt lätt att bli tagen på allvar som ung politiker, kan Nora Karlsson avslöja. Inte heller som kvinna.
Själv är hon både och.
– Numera kan jag nog slappna av mer, men det fanns en oro framför allt det första året som kommunpolitiker. Jag kände att jag behövde vara extra påläst och ha bäst koll på läget för att bevisa mig själv.
Hon har fullt upp nu i sommar, står mitt i en flytt och håller på att skriva färdigt sin masteruppsats om landsbygdsutveckling. Exakt vart hon är på väg vet hon inte riktigt – men här och nu är hon politiker hemma i Uppsala och politisk sekreterare i Stockholms stad.
– Jag tror att jag vill skaffa mig ett riktigt jobb så småningom. Jag tror att det är sunt att göra något annat än bara politik, säger Nora Karlsson.
I år firar hon ett decennium som centerpartist. Som 15-åring var det frågor som klimat och jämställdhet som fick henne att bli medlem i CUF, Centerpartiets ungdomsförbund, i hemstaden Linköping.
– Jag tyckte mycket och ville kanalisera det.
Nu menar Nora Karlsson att hon kan slappna av i politikerrollen, men de första åren fanns det en oro hos henne. "Jag kände att jag behövde vara extra påläst och ha bäst koll på läget för att bevisa mig själv", säger hon.
Engagemanget i CUF byttes mot kommunpolitik när hon flyttade till Uppsala för att plugga. När valet 2022 var över satt hon i både kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och flera nämnder.
Det där studentlivet på Uppsalas nationer blev det inte så mycket av.
Kommer du ångra det längre fram, tror du?
– Nej, studentförbundet blev som mitt studentliv. Och man är ju en nörd om man engagerar sig politiskt, jag gör ju det jag tycker är roligt.
På så sätt skiljer sig Nora Karlsson från många unga. Utanför politiksfären behöver hon ofta förklara sitt val att bli politiker.
– Många tror att man måste skriva under på exakt allt i ett parti, men det måste man absolut inte. Jag är nog lite mer liberal än partiet nationellt.
Den yngre generationen är färgad av omvärldsläget, tror hon, och prioriterar grundläggande frågor som familj och trygghet framför allt annat. Och även om man är ung och samhällsintresserad, är det ett stort steg att bli partipolitiskt aktiv.
– Många stannar vid "Instagrampolitiken". När många delade svarta rutor på sociala medier för att stötta George Floyd var det ju fint, men det är inne i partierna man faktiskt kan göra skillnad.
Men hur är det egentligen att vara ung kommunpolitiker? Mossigt? Nora Karlsson skrattar.
– Det kan det absolut vara. Man kommer in som ideolog och vill förändra saker, men så tar det väldigt lång tid att förändra. Samtidigt är kommunpolitik väldigt roligt för att det är så handfast.
Erik Wahlström (MP), 26 år: "Jag vet inte vad jag skulle göra annars"
Erik Wahlström valdes in i Uppsala kommunfullmäktige som 24-åring och sitter som vice ordförande för utbildningsnämnden.
En glad labrador hälsar oss välkomna när vi ringer på hemma hos Erik Wahlström i Sala backe. Här bor han numera tillsammans med sin flickvän, men ursprungligen kommer han från vad han beskriver som "en liten by utanför Nynäshamn där det bor fler kor än människor." När han gick med i Grön Ungdom, Miljöpartiets ungdomsförbund, som 17-åring menar han att han stack ut i sin bondesläkt som alltid röstat på Centerpartiet.
Bland Erik Wahlströms gymnasievänner var det vanligt med politiska diskussioner, men ingen var engagerad i något parti. En av de viktigaste orsakerna till hans politiska intresse var i stället en engagerad samhällskunskapslärare.
– Han var väldigt duktig på att entusiasmera. Så då började jag kolla runt själv på olika partier och så valde jag Miljöpartiet.
Hur känner man sig så säker på vilket parti man ska gå med i som 17-åring?
– Jag läste igenom partiprogrammen och kände att Miljöpartiet låg mig närmst. Miljö- och klimatfrågan var den viktigaste för mig och så var jag väldigt bekymrad över Sverigedemokraternas tillväxt. Valet av parti har jag inte ångrat en sekund, säger han.
Erik Wahlström gick med i Miljöpartiet under gymnasiet och valet av parti har han inte ångrat en sekund, säger han.
På frågan om hur mycket tid han ägnar åt politiken skrattar han till.
– Frågar du min sambo så alldeles för mycket. Frågar du mig så ... Alltså ja, det är svårt att skilja på vad som är politik och inte. Man tänker ju på och pratar ofta om politik när man gör annat. Det är en betydande del av min tid.
Erik Wahlström tror inte att politiken är något som han alltid kommer hålla på med.
– Men jag vet inte vad jag skulle göra annars. Det är svårt att hålla sig borta, säger han.
Sofia Andersson, (M) 29 år: "Klart att det finns saker man måste uppoffra"
Kommunalrådet Sofia Andersson gick med i Muf som 16-åring. Hon kände att hon hittade rätt direkt men menar samtidigt att man aldrig kommer hitta ett parti som matchar en till 100 procent.
UNT möter upp det 29-åriga kommunalrådet Sofia Andersson på en kaffe i Sunnerstastugan.
I elljusspåren intill har hon ägnat många timmar åt fysträning i sin ungdom. Resten av tiden ägnades till stor del åt politik. Sofia Andersson gick med i Moderata Ungdomsförbundet när hon var 16 år, men hon berättar att hon alltid har varit intresserad av samhällsfrågor.
– Jag har alltid gillat att prata och diskutera och som barn ville jag alltid sitta med vid vuxenbordet, säger hon.
I gymnasiet läste hon samhällskunskap med inriktning internationell politik och i klassen var de många som gillade att diskutera samhällsfrågor. Den fråga som engagerade Sofia Andersson mest i den åldern var att skolan skulle bli mer anpassad efter individen.
– Då sökte jag mig till Muf, det kändes mest naturligt.
"Det klart att det finns saker man måste uppoffra", säger Sofia Andersson.
23 år gammal tog hon en paus från sina juridikstudier för att jobba som politisk sekreterare för Camilla Waltersson Grönwall, som då var riksdagsledamot. Att det skulle vara något märkvärdigt med att som 23-åring jobba i riksdagen har Sofia Andersson inte riktigt känt.
– Vi var ganska många i den åldern som jobbade där, säger hon.
Har du upplevt att det är svårt att vara ung och förtroendevald? Måste man vara noga med hur man beter sig på stan?
– Jag har inte tänkt på det riktigt. Det klart att det finns saker man måste uppoffra. Jag tycker att det är viktigt att vara en bra företrädare och tänka på vad man gör, men det är klart att jag kan gå ut och dricka öl här i Uppsala om jag vill.
Tänker du att du alltid ska hålla på med politik?
– Jag skulle gärna testa att jobba som jurist någon gång, men den främsta målsättningen nu är att få till ett maktskifte.