NÀr Fredrik Vogel fick covid-19 i början av januari tÀnkte han att det kanske Àr lika bra att ha haft det och fÄ antikroppar. Nu över tvÄ mÄnader senare kÀnner han annorlunda.
â Nu förstĂ„r jag hur jobbigt det kan vara. Det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att veta, det slĂ„r sĂ„ olika. Det Ă€r viktigt att ta det pĂ„ allvar, sĂ€ger han.
För apotekaren och talespersonen för Svenska Covidföreningen Emma MÄrtensson, 39, har det gÄtt snart ett Är sedan hon insjuknade i covid-19.
â Jag fick alla klassiska symtom. SvĂ„rt att andas, feber, hosta och svĂ„r huvudvĂ€rk. Jag trodde att jag skulle bli frisk pĂ„ sex veckor. Det Ă€r tur att jag inte visste hur lĂ€nge jag skulle vara sjuk, dĂ„ hade jag brutit ihop fullstĂ€ndigt, sĂ€ger hon.
Fredrik blev sÀngliggande i fyra dagar med symtom som huvudvÀrk, andningssvÄrigheter, muskelvÀrk och trötthet. Ett coronatest bekrÀftade misstankarna, han hade covid-19. Men trots att det vÀrsta gick över mÄr Fredrik inte helt bra Àn i dag.
â Jag Ă€r sĂ€ker pĂ„ att det Ă€r lĂ„ngtidscovid, det Ă€r symtom jag aldrig har kĂ€nt tidigare. Det Ă€r bĂ€ttre vissa dagar och sĂ€mre andra, men jag har lĂ€rt mig hur jag ska leva för att det inte ska bli vĂ€rre.
Det Fredrik lider av Àr trötthet, muskel- och ledsmÀrtor och andningssvÄrigheter. Han gillar att trÀna sÄ att inte kunna göra det som vanligt Àr svÄrt. Och sjukvÄrden kan inte hjÀlpa honom.
â Jag har fĂ„tt ett bra bemötande men de sĂ€ger att det Ă€r svĂ„rt, de vet sĂ„ lite om det hĂ€r.
Emma MÄrtensson har haft ett tufft Är. Hon har problem med huvudvÀrk, yrsel och illamÄende och har varit sjukskriven i perioder. I dag jobbar hon heltid, och det Àr precis vad hon klarar av.
â Jag har ingen ork kvar till nĂ„gonting annat, att fĂ„ middag pĂ„ bordet till barnen Ă€r en utmaning.
Innan covid-19 var Emma en aktiv person som gillade saker som klÀttring och paddling, nu stÄr skenande puls och andningssvÄrigheter i vÀgen för sÄdana aktiviteter. Men det svÄraste Àr det mentala, att orka hÄlla hoppet uppe.
â Det Ă€r jobbigt mentalt att hantera osĂ€kerheten, att inte veta om man kommer att bli Ă„terstĂ€lld.
Ăven Fredrik kĂ€nner en oro som Ă€r svĂ„r att hantera.
â Man vet inte hur lĂ€nge det ska vara sĂ„hĂ€r, om det Ă€r kroniskt, om det kommer att gĂ„ över om en vecka eller om ett Ă„r. Det Ă€r jobbigt att inte veta. Isoleringen i och med pandemin pĂ„verkar ocksĂ„ mentalt, det blir dubbelt.
Emma har under Ă„ret funnit tröst i att möta andra i samma situation. Förra vĂ„ren startade hon Facebookgruppen âVi som har/har haft coronaâ.
â DĂ€r mĂ€rkte jag att jag var lĂ„ngt frĂ„n ensam om att inte bli frisk. Jag Ă€r tacksam att jag har hittat sĂ„ mĂ„nga andra mĂ€nniskor att dela det hĂ€r med. Det Ă€r underligt att mĂ€nniskor man aldrig har trĂ€ffat kan betyda sĂ„ mycket.
I februari gick Akademiska sjukhuset ut med att de tittar pÄ möjligheten att öppna en mottagning för lÄngtidssjuka i covid-19.
â Det hoppas jag verkligen pĂ„. VĂ„rdcentralerna har inte kunskap nog att hantera det hĂ€r, det behövs lĂ€kare som Ă€r specialiserade och har tid att sĂ€tta sig in i det hĂ€r.
Fredrik gÄr sista Äret pÄ juristprogrammet, i sommar Àr han fÀrdig jurist. Han försöker tÀnka positivt och hoppas att forskningen ska gÄ framÄt sÄ att han kan fÄ mer klara besked.
â Jag hoppas att det blir bĂ€ttre och att symtomen försvinner helt. Men man fĂ„r ta det dag för dag och hoppas att det kommer att lösa sig, sĂ€ger Fredrik Vogel.