"De anhöriga är en stor resurs"
Anhöriga och andra närstående till psykiskt sjuka orkar sällan utan stöd. Många riskerar själva att bli utbrända och få psykiska besvär.
Han är verksamhetsansvarig i föreningen Balans, en anhörig- och patientförening för personer med depressionssjukdomar.
Torsten Kindström tycker att Lenas berättelse i artikeln intill är ett typiskt för hur anhöriga bemöts inom psykiatrin.
- En del vårdenheter anser att närstående är en självklar del av vården och erbjuder närståendeutbildningar. Men på de flesta ställen inom psykiatrin är de inte välkomna som en resurs, säger Torsten Kindström, som anser att psykiatrin borde erbjuda särskilda stödcentrum för närstående.
Att kunskaper och stöd uteblir håller Rakel Lundgren med om. Hon är ordförande i Schizofreniförbundet och har en son som har sjukdomen.
- De signaler vi får är att anhöriga inte blir tagna på allvar. Ansvaret läggs över på dem men de vet inte vart de ska vända sig.
Ibland kan sekretessen ställa till stora problem.
- I regel släpper den sjuke på sekretessen så att närstående kan hjälpa till. Men det finns läkare som säger "inte vill du väl att vi ska kontakta anhöriga?". Det är kontraproduktivt, för när man är riktigt sjuk kan man beskylla de anhöriga för en massa saker. Och där sitter den som är sjuk och blir ännu mer isolerad, eftersom ingen larmar.
Torsten Kindström råder närstående att ta hjälp för egen del så fort som möjligt.
- Via anhörigföreningar kan närstående träffa andra i samma situation, inom primärvården kan man söka psykologhjälp och en del har bra hjälp via kyrkans diakoner.
Om närstående upplever problem i kontakten med vården tycker Yvonne Danielsson, tf verksamhetschef inom allmänpsykiatrin i Uppsala läns landsting, att man ska prata med behandlande läkare, eller ansvarig enhetschef.
- Man kan också kontakta verksamhetschefen. Vi vill gärna ha synpunkter och respons från de anhöriga, en dialog möjliggör att vi får reda på om något inte fungerar.
I Uppsala finns närståendeutbildningar för personer med depressionssjukdomar, berättar Yvonne Danielsson.
- De anhöriga är en stor resurs eftersom de är de viktigaste personerna i en patients liv.Vi får mycket information som rör patienterna och som vi inte skulle fått annars. Men man ska komma ihåg att de anhöriga kan vara en stor grupp som inte alltid tycker samma sak, säger hon.
På öppenvårdsmottagningarna erbjuds anhöriga tre samtal med en behandlare. För närstående till vuxna patienter över 25 år erbjuds även anhörigutbildningar som involverar den närstående i behandlingen.
- Problem uppstår om en patient inte vill att de närstående ska ha insyn i vården. Med hänsyn till den personliga integriteten har man rätt att säga ifrån och även välja vilka anhöriga som ska få insyn, säger Yvonne Danielsson.
Så jobbar vi med nyheter