David Willebrand som är 17 år fick diabetes-1 när han var nio år. Hans mamma, Mimmie Willebrand och Isabel Petrini, som båda är psykologer har skrivit en bok för att ge stöd åt diabetesföräldrar.
Han minns exakt vilken dag det var: det var på påskhelgen då vi äter en massa godis.
– Det var långfredagen och jag hade haft symtom som ingen förstod. Jag hade gått ner i vikt, kissade ofta, och var törstig, matt och lite blek, säger 17-åriga David Willebrand.
På långfredagen blev han så dålig att han fick åka akut till Akademiska sjukhuset. Där blev han inlagd i två veckor. Först fick han insulindropp i två dygn för att kroppens höga blodsockernivåer skulle bli normala. Diabetes-1 konstaterades, en kronisk och livshotande sjukdom.
– Jag var inte så gammal, visste nästan bara att man inte skulle äta sockervadd om man hade diabetes, säger David.
Och mycket riktigt, socker som är en kolhydrat är något som David måste ha koll på. Men det räcker inte. Alla snabba kolhydrater är hans fiender medan grönsaker och fiberrik mat är vänner.
Diabetes-1 innebär att cellerna som bildar insulin dör. Den medicinska behandlingen är att tillföra insulin för att hålla blodsockernivån så normal som möjligt, ofta ett långverkande basinsulin i kombination med ett som tas vid måltider. Utan insulin dör de som har diabetes.
Vi träffas hos Davids familj i Skuttunge. På köksbordet står en nygräddad blåbärspaj med vaniljsås. Bägge är gjorda av specialingredienser (mandelmjöl, laktosfri mjölk och naturligt sötningsmedel) för att innehålla lite kolhydrater.
Isabel Petrini, David Willebrand och Mimmie Willebrand har just fikat nygräddad blåbärspaj som är gjord på diabetesanpassade ingredienser. Att hålla blodsockerbalansen är svårare än det låter. Många faktorer spelar in.
Diabetes är mer komplicerat än att bara att fylla på med insulin för att hålla blodsockerbalansen. Många andra faktorer påverkar blodsockret. Exempelvis om personen har tränat, pluggat eller använt sin hjärnkapacitet, den psykiska dagsformen och kroppens hormonnivåer.
Men David tycker inte att det är så svårt.
– Det var lätt att lära sig. Jag är van och tänker inte så mycket på det numera. En fördel är att diabetes har gjort mig intresserad av min hälsa, säger han som numera sportar mycket: joggar, promenerar och skejtar till exempel.
En sak hade han svårt för som liten: att sticka sig med insulinsprutan. Nålen skulle han trycka in någonstans i magen vid varje måltid. Det var för otäckt. Men han fick en annan lösning: en pump som skickar anpassad dos insulin och en sensor som mäter blodsockernivån. Den lilla sensorn är faststucken i huden och tejpad på överarmen.
På armen har David en sensor som mäter hans blodsockernivå.
Den ska bytas var tionde dag. Pumpen har han i fickan, en sladd sticker ut. Den går till en nål på kroppen som byts var tredje dag.
Davids mätare visar hur hans blodsockernivåer ligger. Det är livsviktigt för den som har diabetes att ha koll på sina värden.
– Oj, har du Game boy? Det har flera sagt när de sett min pump. Och en del lärare har bett mig lägga ner telefonen när jag tittar på den, säger David.
Men han märker också stor okunskap kring sjukdomen, inte bara tekniken.
– Det är vanligt att folk blandar ihop diabetes 1 och 2. De tror att jag har fått diabetes för att jag ätit mycket onyttigt, säger han.
Typ-1 är den diabetes som inte beror på livsstilsfaktorer. Medan fetma, övervikt och hög ålder är riskfaktorer för typ-2. Vid typ-2 bildar kroppen fortfarande insulin men för lite för kroppens behov.
Hur är det att ha diabetes-1?
– Svårt att svara på. Om någon frågar om jag vill slippa sjukdomen, är jag inte säker på svaret. Om tekniken inte stökar till det är det inte så jobbigt.
När alla ätit en bit av pajen kollar vi på Davids mätare. Innan mellanmålet låg blodsockret på 8. Efteråt är det 9,2 som är lite för högt. Vaniljsåsen är boven som kräver en liten promenad eller en liten dos insulin.