David Willebrand som Àr 17 Är fick diabetes-1 nÀr han var nio Är. Hans mamma, Mimmie Willebrand och Isabel Petrini, som bÄda Àr psykologer har skrivit en bok för att ge stöd Ät diabetesförÀldrar.
Han minns exakt vilken dag det var: det var pÄ pÄskhelgen dÄ vi Àter en massa godis.
â Det var lĂ„ngfredagen och jag hade haft symtom som ingen förstod. Jag hade gĂ„tt ner i vikt, kissade ofta, och var törstig, matt och lite blek, sĂ€ger 17-Ă„riga David Willebrand.
PÄ lÄngfredagen blev han sÄ dÄlig att han fick Äka akut till Akademiska sjukhuset. DÀr blev han inlagd i tvÄ veckor. Först fick han insulindropp i tvÄ dygn för att kroppens höga blodsockernivÄer skulle bli normala. Diabetes-1 konstaterades, en kronisk och livshotande sjukdom.
â Jag var inte sĂ„ gammal, visste nĂ€stan bara att man inte skulle Ă€ta sockervadd om man hade diabetes, sĂ€ger David.
Och mycket riktigt, socker som Àr en kolhydrat Àr nÄgot som David mÄste ha koll pÄ. Men det rÀcker inte. Alla snabba kolhydrater Àr hans fiender medan grönsaker och fiberrik mat Àr vÀnner.
Diabetes-1 innebÀr att cellerna som bildar insulin dör. Den medicinska behandlingen Àr att tillföra insulin för att hÄlla blodsockernivÄn sÄ normal som möjligt, ofta ett lÄngverkande basinsulin i kombination med ett som tas vid mÄltider. Utan insulin dör de som har diabetes.
Vi trÀffas hos Davids familj i Skuttunge. PÄ köksbordet stÄr en nygrÀddad blÄbÀrspaj med vaniljsÄs. BÀgge Àr gjorda av specialingredienser (mandelmjöl, laktosfri mjölk och naturligt sötningsmedel) för att innehÄlla lite kolhydrater.
Isabel Petrini, David Willebrand och Mimmie Willebrand har just fikat nygrÀddad blÄbÀrspaj som Àr gjord pÄ diabetesanpassade ingredienser. Att hÄlla blodsockerbalansen Àr svÄrare Àn det lÄter. MÄnga faktorer spelar in.
Diabetes Àr mer komplicerat Àn att bara att fylla pÄ med insulin för att hÄlla blodsockerbalansen. MÄnga andra faktorer pÄverkar blodsockret. Exempelvis om personen har trÀnat, pluggat eller anvÀnt sin hjÀrnkapacitet, den psykiska dagsformen och kroppens hormonnivÄer.
Men David tycker inte att det Àr sÄ svÄrt.
â Det var lĂ€tt att lĂ€ra sig. Jag Ă€r van och tĂ€nker inte sĂ„ mycket pĂ„ det numera. En fördel Ă€r att diabetes har gjort mig intresserad av min hĂ€lsa, sĂ€ger han som numera sportar mycket: joggar, promenerar och skejtar till exempel.
En sak hade han svÄrt för som liten: att sticka sig med insulinsprutan. NÄlen skulle han trycka in nÄgonstans i magen vid varje mÄltid. Det var för otÀckt. Men han fick en annan lösning: en pump som skickar anpassad dos insulin och en sensor som mÀter blodsockernivÄn. Den lilla sensorn Àr faststucken i huden och tejpad pÄ överarmen.
PÄ armen har David en sensor som mÀter hans blodsockernivÄ.
Den ska bytas var tionde dag. Pumpen har han i fickan, en sladd sticker ut. Den gÄr till en nÄl pÄ kroppen som byts var tredje dag.
Davids mÀtare visar hur hans blodsockernivÄer ligger. Det Àr livsviktigt för den som har diabetes att ha koll pÄ sina vÀrden.
â Oj, har du Game boy? Det har flera sagt nĂ€r de sett min pump. Och en del lĂ€rare har bett mig lĂ€gga ner telefonen nĂ€r jag tittar pĂ„ den, sĂ€ger David.
Men han mÀrker ocksÄ stor okunskap kring sjukdomen, inte bara tekniken.
â Det Ă€r vanligt att folk blandar ihop diabetes 1 och 2. De tror att jag har fĂ„tt diabetes för att jag Ă€tit mycket onyttigt, sĂ€ger han.
Typ-1 Àr den diabetes som inte beror pÄ livsstilsfaktorer. Medan fetma, övervikt och hög Älder Àr riskfaktorer för typ-2. Vid typ-2 bildar kroppen fortfarande insulin men för lite för kroppens behov.
Hur Àr det att ha diabetes-1?
â SvĂ„rt att svara pĂ„. Om nĂ„gon frĂ„gar om jag vill slippa sjukdomen, Ă€r jag inte sĂ€ker pĂ„ svaret. Om tekniken inte stökar till det Ă€r det inte sĂ„ jobbigt.
NÀr alla Àtit en bit av pajen kollar vi pÄ Davids mÀtare. Innan mellanmÄlet lÄg blodsockret pÄ 8. EfterÄt Àr det 9,2 som Àr lite för högt. VaniljsÄsen Àr boven som krÀver en liten promenad eller en liten dos insulin.