Synen som möter en i Gustavianums historietyngda salar är full av kontraster. Mitt i rummet står en jättelik dator stor som ett modernt kök, framför montrar med skelett och väggar prydda av klassisk konst. Trots att huset är hundratals år gammalt känns den uttjänta kolossen som museets mest antika föremål.
– De flesta har aldrig sett äldre datorer än hemdatorerna eftersom de stod undangömda i stora serverhallar. Vi vill visa att det finns mer än bara PC och Mac, säger Bjarni Juliusson från Update som bistår Gustavianum med datorerna.
”Tre ton minidatorer” heter utställningen som öppnade i går torsdag och pågår hela sommaren. Trots att de flesta av utställningsobjekten är enorma går de alla under benämningen minidatorer. Detta för att skilja dem från de flera rum stora datorer som använts inom forskningen.
Vad gör gamla datorer så spännande att man vill ställa ut dem på museum?
– De har utvecklats helt bisarrt mycket, det är helt vansinnigt egentligen. Går vi tillbaka till 1950-talet kunde en dator genomföra 100 matematiska beräkningar i sekunden. Nu ligger den siffran på flera miljarder. Hade bilar utvecklats lika fort hade vi haft fordon med miljoner cylindrar som gick miljontals kilometer i timmen, säger Bjarni Juliusson.
Updates mission är att sprida intresset och vidga kunskapen om datorernas utveckling. Deras datorer har donerats från en mängd olika håll, och utan deras insats hade de troligen hamnat på soptippen.
– Föremålen är otympliga och folk vill bli av med dem. De drar mycket ström och kräver dessutom stor teknisk kunskap. Men vissa är ju stiliga och kan användas som prydnadsföremål, säger Updates ordförande Viktor Ahlsten, och visar upp sin personliga favorit; en svart och limegrön kylskåpsstor labbdator med namnet PDP – 12.
Att utställningen bara skulle rikta sig till inbitna datornördar är ingenting Bjarni och Viktor håller med om. De tror att folk är nyfikna på de gamla föremålen som i dagens samhälle byts ut i allt raskare takt.
Ni är något av tekniknostalgiker va?
– Jo, det finns en tendens bland oss att inte köpa det allra senaste. Vi vet vad man behöver, säger Bjarni Juliusson och halar upp en duktigt sliten Nokia 3310 ur fickan.