I artikeln skriver Universitetsläraren att FBI hävdar att hackare vid ett institut i Iran, Mabna-institutet, själva loggat in och försökt komma åt interna uppgifter på ett stort antal universitet och dessutom ska ha delat med sig av uppgifterna till en underrättelseavdelning inom iranska armén, Islamic Revolutionary Guard Corps, IRGC. Intrånget ligger några år tillbaka tiden och ska ha skett under 2015.
Dessutom ska de ha sålt uppgifter de kommit över via iranska webbsidor.
– Vi vet inte mer än att Sverige och svenska forskare har blivit drabbade enligt FBI, inte vilka som har blivit drabbade, säger Fredrik Blix, lektor i cybersäkerhet vid institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, till Universitetsläraren.
Universitetsläraren har varit i kontakt med flera stora svenska lärosäten men inte fått några indikationer på att deras forskare varit utsatta.
Universitetsläraren har också fått en kommentar från Säpo på mejl:
”Säkerhetspolisen känner till de aktuella uppgifterna men har inga ytterligare kommentarer".
Veronika Berglund, enhetschef för it-säkerhetsavdelningen på Uppsala universitet, säger att hon inte fått signaler från vare sig Säpo, polis eller anställda som indikerar att Uppsala universitet skulle ha varit utsatta för just den här hackerattacken. Enligt FBI ska det aktuella fallet handla om så kallad fishing, där man försökt komma åt forskares inloggningsuppgifter genom ett epostmeddelande.
LÄS MER: SLU: "Har kontinuerliga kontakter med Säpo"
– Det är svårt att veta om någon av våra tusentals anställda fått och i så fall svarat på just detta. Det kan också vara så att den som drabbas av det här, eller ett försök att sprida virus med samma tillvägagångssätt, inte vill berätta om det för att det känns pinsamt att ha blivit lurad, säger Veronika Berglund.
I Universitetslärarens artikel pekar en expert på cybersäkerhet på att universitetens skydd mot hackerattacker många gånger är dåligt. Veronika Berglund tycker att det är för enkelt att säga så.
– Det beror på vad man menar med hackerattack. Att få tag på någons lösenord genom epost är betydligt lättare än att lyckas att ta sig in på servrar. Vi ser väldigt många försök att ta sig in på våra servrar som stoppas av vår brandvägg, säger Veronika Berglund.
LÄS MER: Vill öka skyddet mot spionage
Även om just den av FBI påstådda attacken från Iran inträffade 2015 så är frågorna i högsta grad aktuella, menar hon.
– Sådan här attacker pågår hela tiden, världen över. Det är som att de skickar brevsalvor och ser var de får träff. Men vi ser också att specifika insatser för att komma åt något visst blir vanligare.
En utveckling som gynnat dem som vill komma åt information utan att fråga om den är molnlagringen. I dag är det många kommuner, universitet och myndigheter som använder molntjänster för att lagra information, säger Veronika Berglund.
– Det är billigare, men ger sämra kontroll. Man är hänvisad till leverantörens standardavtal som man då får leva med, säger hon.