Spårvagn eller Bus Rapid Transit, BRT, det vill säga ett system av superbussar. Det pekas ut som huvudalternativen för Uppsalas framtida kollektivtrafiksystem.
I Skåne har Malmö och Lund valt olika vägar. Lund är den svenska stad som senast satsade på ett nytt spårvägssystem, medan Malmö har det närmaste man kommer ett BRT-system i Sverige med "Malmöexpressen", förlängda bussar i prioriterade stråk.
En närmare titt visar att det är mer än rälsen och fordonen som skiljer alternativen åt.
Från början var det meningen att det skulle gå spårvagn i både Malmö och Lund. När superbussarna år 2014 började rulla på Malmös gator var tanken att busslinjerna senare skulle konverteras till spårväg. De planerna är nu skrinlagda. Stopp blev det när Region Skåne deklarerade att de inte tänkte betala för några fler spårvagnsdepåer efter den i Lund. Men enligt Håkan Henmyr, tidigare projektledare på Skånetrafiken, både för Malmöexpressen och spårvägen i Lund, är det också svårt att först bygga stråk för superbussar som senare ska byggas om till spårväg.
– När man har fullt kapacitetsutnyttjande är det oerhört svårt att stänga av ett kollektivtrafikstråk för att bygga om. Folk har sina resebehov, säger Håkan Henmyr.
Kostnaden är betydligt högre för en spårväg. Bygget av den 5,5 kilometer långa spårvägen i Lund landade på 892 miljoner kronor medan investeringarna för den senaste Malmö Express-linjen på 11 kilometer beräknas till 560 miljoner.
Håkan Henmyr varnar dock för att se BRT som ett billigare sätt att få samma kvalitet som en spårvägslösning.
– Kapacitetsmässigt kan Malmöexpressen aldrig mäta sig med en spårväg. Till en viss gräns går det mycket bra, men om man ska få liknande förutsättningar med en busslinje landar man i mycket större kostnader än man någonsin kan tro.
Det handlar inte bara om att köpa in längre bussar, det krävs stora investeringar i gatunätet för att öka framkomligheten för bussarna, menar han.
En titt på resestatistiken visar också på skillnaderna. Spårvägen i Lund invigdes i december 2020, mitt i pandemin. Redan de första månaderna, trots att smittläget skruvades upp rejält när omikronvarianten svepte in över Skåne, reste fler med spårvagnen i Lund än vad det gjorde med bussen på samma sträcka hösten innan. 2022 hade resandet med spårvagnen dubblerats jämfört med bussen före pandemin.
I Malmö har antalet resenärer på Malmöexpressen fortfarande inte nått nivån före pandemin. Det går heller inte att se någon tydlig ökning av antalet resenärer i samband med att de nya bussarna introducerades.
Samma sak gäller fastighetspriserna. Mark längs med spårvägen i Lund har ökat i värde – en ökning man inte kunnat se i Malmö. Det ger Lund en återbetalning när mark säljs.
– Malmöexpressen är ingen riktig BRT-linje och då får man heller ingen spåreffekt. En busshållplats kan man alltid flytta. Spårvägen vet man att den kommer att vara kvar, säger Christian Resebo, sektionschef på gatukontoret i Malmö stad.
Just denna skillnad mellan systemen ses som en fördel av både spårvagnsförespråkarna och bussförespråkarna:
Förutsägbarheten skapar stabilitet för invånare och investerare när de bestämmer var man vill bygga och bo, menar de som vill satsa på spårväg. Flexibiliteten gör att bussarna kan dras om i framtiden om behoven förändras, menar de som vill ha en lösning med bussar.