Kristian Hjerténs ser hur hyrpersonal skapar osunda skillnader på arbetsplatser: "När någon kommer in och gör samma jobb men får mer betalat kan det bli en del bittra miner".
UNT:s genomgång visar att länets kommuner hittills i år hyrt in personal för runt 150 miljoner kronor, en fördubbling jämfört med för två år sedan.
– Arbetsgivarna har grävt ned sig i en grop och blivit beroende av att hyra in personal. Det är pengar som hade kunnat gå till den ordinarie personalen, säger Kristian Hjertén, ordförande för Vårdförbundet i Uppsala.
Han menar att den stora mängden inhyrd personal skapar en ond spiral. Ju mer bemanningspersonal den offentliga sektorn hyr in, desto större blir pressen på de fast anställda att ta ansvar och lära upp nya kolleger.
– Utöver skattepengar får vi betala med vår hälsa, säger Kristian Hjertén.
Han kan förstå de medlemmar som väljer att börja jobba i bemanningsföretag.
– Man får bättre villkor, bättre lön, mer frihet att välja när och hur man vill arbeta och behöver inte ta lika stort ansvar.
Vårdförbundet organiserar sjuksköterskor både i offentlig och privat sektor, men ser hyrpersonalen som ett tecken på ett problem, orsakat av arbetsgivarna.
– Den ordinarie personalen slutar för att de inte orkar med arbetsmiljön. Då tar arbetsgivaren in bemanningspersonal som en panikåtgärd. Vi menar att man i stället först måste få bukt med problemet, att bli en attraktiv arbetsgivare, då kommer lösningen som ett brev på posten, säger Kristian Hjertén.
Arbetsgivarna måste se över arbetsuppgifter, förbättra arbetsmiljön och bjuda in medarbetare till att exempelvis vara med och lägga scheman så att alla hinner med – och orkar.
– Jag ser ljusglimtar, chefer som förstår problematiken och är villiga att både lyssna och agera. Men jag träffar varje vecka chefer som är smått förtvivlade för att de får ägna nästan all sin tid åt bemanning för att få verksamheterna att gå ihop. De vill driva utvecklingsarbete, men hinner inte.
Enligt jämförelsesajten Bemlo har en bemanningsanställd sjuksköterska i Uppsalaregionen en genomsnittslön på drygt 70 000 kronor i månaden, inklusive semesterersättning. Enligt Vårdförbundet är medellönen för en regionanställd sjuksköterska 35 787 kronor.
Är mer pengar en lösning?
– Det är en del av lösningen, men det behövs ett kulturskifte där vårdpersonal ses som en prioriterad grupp.
Det finns exempel på anställda som gått över till bemanningsbolag, skaffat sig ny kompetens, och sedan gått tillbaka till offentliga och då fått högre lön. Är det inte bra?
– När kommuner och regioner inte satsar på löneutveckling, på att skapa karriärmöjligheter och kompetensutveckling är fötterna det vi har kvar att använda oss av. Vi tvingas finna oss i systemet som arbetsgivarna har skapat.