Förra året präglades av rekordlåga siffror för Svenska kyrkan, med säte för ärkebiskopen i Uppsala. Hela 90 000 personer valde att aktivt träda ur organisationen under 2016 – en siffra som motsvarar ett tapp på 1,5 procent.
I Uppsala län har utträdena påverkat medlemsantalet något mindre än nationellt. Här har det skett ett tapp på 1,3 procent under förra mätningsperioden.
Även den totala medlemsförändringen ligger på samma procentantal. Sett till länets församlingar har det största bortfallet (6,6 procent) skett i Huddunge församling. I Alsike församling har strömningen i stället vänt. Där visar man på en positiv medlemsförändring med en ökning på 4,3 procent.
Men det nationella raset fortsätter i stadig takt, även om årets utträden hittills inte varit lika drastiska till antalet som under det föregående. Det trendbrott som skedde då var att så många valde att lämna samfundet till följd av de kritiska granskningar som Sveriges Radio och Aftonbladet publicerade våren 2016. Därför seglade juni månad upp som ovanligt förlustmärkt med 13 311 utträden. I år ligger siffrorna på drygt en tredjedel av fjolårets.
– Fram till förra året såg vi en svagt minskande trend på utträdena. 2015 var faktiskt ett toppår sett till aktiva inträden, säger Pernilla Jonsson, analyschef vid det nationella kyrkokansliet i Uppsala.
De tre vanligaste orsakerna till att man säger upp medlemskapet är att det inte finns en gudstro, att medlemskapet inte känns meningsfullt, samt av ekonomiska skäl. Pernilla Jonsson berättar att negativ medial uppmärksamhet eller stora debatter som höstens Mitt Kors-tvist kan ha en mer plötslig effekt, men att det annars är en lång process hos medlemmen som väljer att lämna.
I år finns det dock en möjlighet att hösten – och i synnerhet september – märks av ett tungt bortfall. Orsaken är kyrkovalet, som infaller var fjärde år och brukar generera röda siffror.
– Precis som i april när deklarationen kommer och i oktober då man påminns om att det snart är dags att betala
Finns det grupper som är överrepresenterade bland dem som aktivt träder ur?
– Vad vi säkert kan säga i dag är att äldre lämnar i större utsträckning under sommarmånaderna. Men generellt sett är 90-talisterna de som dominerar utträdena, säger Pernilla Jonsson.
– Det är en stor generation som inte har en lika stark relation till kyrkan som de tidigare. Man är mer knuten till individualism – men det syns överlag i samhället när man lyfter perspektivet och ser till andra organisationer och folkrörelser. Svenska kyrkan är fortfarande störst i Sverige med sina 6,1 miljoner medlemmar.
Hur kommer kyrkovalets resultat att påverka medlemsantalet?
– Det är väldigt svårt att säga i dagsläget. Men det politiska mönstret vi sett enligt en studie som gjorde förra året är att de som sympatiserar med Sverigedemokraterna eller inte röstar alls var betydligt mer missnöjda både i sina möten med och uttalanden om Svenska kyrkan. De är statistiskt sett inte så kyrksamma.
Vad kan man göra för att mildra medlemstappet?
– Just kontakten med kyrkan är otroligt viktig – särskilt i en individualistisk tid. Att visa sig intresserad av vissa frågor som medlemmarna är engagerade i. Att möta förändringen, fånga upp individens tro och skapa ett meningsfullt möte.
Under hösten kommer Svenska kyrkan att publicera fördjupade studier som ska ge en klarare bild av varför så många utträden skedde förra året, men också över de generella orsakerna till tappet.