Därför blir invigningen den nionde i nionde klockan nio

23 år efter invigningen 1997 och 14 år efter den senaste stora tillbyggnaden, är den sista flygeln på plats på Ångströmlaboratoriet.

Johan Tysk, vicerektor och Ove Eriksson från Akademiska hus. Fönstren på hus nio kommer från bolaget Chromogenics, en avknoppning från forskning på Ångström.

Johan Tysk, vicerektor och Ove Eriksson från Akademiska hus. Fönstren på hus nio kommer från bolaget Chromogenics, en avknoppning från forskning på Ångström.

Foto: Niklas Skeri

Uppsala2020-07-12 20:01

Nu är det sydvästra hörnet av huskroppen som fått en utlöpare från sitt mittskepp. 

Flygeln har det formella namnet hus nio. 

– Vi planerar för invigning den nionde i nionde klockan nio. Vi tyckte att det passar för hus nio, säger Johan Tysk, professor i matematik och vicerektor för vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. 

undefined
Johan Tysk, vicerektor och Ove Eriksson från Akademiska hus. Fönstren på hus nio kommer från bolaget Chromogenics, en avknoppning från forskning på Ångström.

Till den nya flygeln kommer Institutionen för fysik och astronomi att flytta. Inga laboratorier kommer att finnas här, utan det handlar kontorsmiljöer och en undervisningsvåning. 

På översta våningen kommer ett bibliotek finnas för en märkvärdig samling böcker från 1700-talet eller äldre, med astronomitema, den Hiorterska samlingen. Olof Hiorter var Anders Celsius närmaste man vid Uppsala universitet, och ärvde hans boksamling. 

undefined
Plan ett är studentutrymmen med lektionssalar och grupprum och pentryn. Cecilia Broman visar en öppen yta för grupparbete med tavla att visa sin kreativitet på.

Expansionen vid Ångström har varit stark och kostymen har med tiden blivit för liten. Men nu kan institutioner få växa i tomrummet efter dem som flyttar till nya hus nio. De lokalerna måste dock anpassas för sina nya ändamål. 

– Arbetet med det kommer att pågå i ett par år, säger Cecilia Broman, projektledare på Uppsala universitets byggnadsavdelning.

Alltså är det ett bra tag kvar av byggstök. Den nya flygeln är bara en del av den förändring som pågår, där hus tio – den väldiga glaskuben vid entrén i norr – är den verkligt stora och synliga förändringen. I slutet av 2021 ska den vara klar och ta emot Institutionen för informationsteknologi från de gamla militärkasernerna på Polacksbacken.  

– Med de här två tillbyggnaderna kommer Ångström att vara cirka 100 000 kvadratmeter stort, det vill säga lite större än BMC på andra sidan Dag Hammarskjölds väg, säger Johan Tysk.

undefined
Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap, visar utsikten från Celsiusrummet. I andra änden sticker det nya glashuset på norra änden upp.

Mellan BMC och Ångström och söder om Uppsala science park finns stora öppna fält. Om vi gluttar på dörren till universitetets framtid är det här ett område där det kan hända grejer.  

– I universitetets plan fram till 2050 finns ju att fortsätta utvecklingen kring det vi kallar Kunskapens väg, från Ekonomikum till Ångström. Fälten är ju naturligtvis en dröm att få göra något av då, säger Johan Tysk.    

undefined
Med hus nio, som invigs vid höstterminsstarten, och hus 10, klart vid 2021:s utgång, blir Ångström omkring 100 000 kvadratmeter stort, berättar Johan Tysk, vicerektor, här med Simon Högberg från NCC.

Uppsala universitets tyngdpunkt har sakta förskjutits bort från city, med bland annat stora Segerstedthuset vid Slottet. 

– Vi ska dock inte vara ett universitet utanför staden som Frescati i Stockholm eller ett med murar runt som i USA. Närvaron i innerstaden är viktig, säger Johan Tysk.

undefined
Ove Eriksson, Akademiska hus, visar de 26 ton batterier som vid ett elavbrott ska säkra eltillförseln till serverhallen - i tio sekunder. Sedan ska det dieseldrivna reservaggregatet ha hunnit starta.
Karta: Ångströmlaboratoriet
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!